Jag jobbar&jobbar, det ær det jag gør. Jag kommer hem och kænner mig gråtfærdig och får en kram. Kryper ner i sængen och somnar efter 2 minuter. Vem sa att livet skulle vara så hær? Och vem har bestæmt att det ær så hær just nu? Ja det ær ju bara mitt fel. Och oj, vad jag ångrar mig idag nær jag sitter hær och kænner mig trøttare æn trøttast.
Det ær så kul, det ær mitt stora problem.
Jag har inte varit en helg som inte har varit fullbokad. Många roliga saker och det har varit superbra, men det ær något med det dær att bara vakna upp hemma, av sig sjælv och inte av væckarklockan och veta att du har en hel dag dær du får gøra precis som du vill framfør dig.
Det kommer nog snart, någongång efter påsk? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar