söndag 30 november 2014

fredag 28 november 2014

Den där rundan som blir av trots allt....

Igår kom jag hem så himla sliten och trött.

För det första så var det en trafikolycka och i och med det en stängd väg. Det positiva med det var att att jag svängde förbi hos min underbara mormor. Fick dricka en kaffekopp i hennes lilla kök och prata lite. Hon hade givetvis pyntat till advent och plockat fram sina hundratals tomtar. Goa mormor! Det är så himla mysigt att vara hos henne, det som händer varje gång är att jag blir så galet trött. Det är som att jag verkligen känner mig trygg och lugn och helt avslappnad. En fin stund en torsdag kväll.

När jag sedan kom hem, nästan 1,5 timme senare än vad jag normalt kommer hem så var jag inte direkt pigg och alert. Kände bara för att slå mig ner i soffan och bara slappa.

Fast när jag klev ut ur bilen hemma, och kände den härliga krispiga luften (den som blir när det är några minusgrader) och såg frosten i gräset på gräsmattan. Så tänkte jag att, nja jag tar och joggar en liten vända i alla fall, kunde liksom känna in i själen hur bra jag skulle må, under tiden och efteråt. Längtan efter frisk luft och lite rörelse tog överhanden.

Så jag bytte om, tog med vovven och så drog vi iväg i en långsam mak.

Efter 10 min jogging så blev det lite intervaller där på den sandiga vägen i mörkret i skogen. Totalt svart runtomkring. Pannlampan gjorde sitt jobb. Lite svårt för fötterna eftersom det var frost skorpa på sanden, så det blev lite vingligt. Fast det funkade bra trots allt.

Så det blev 2 st 30s, 2 st, 60 s, 2 st 90 s, 2 st 60 s och så avslutningsvis 2 st 30 s. Med 30 s vila mellan. Gick jättebra!!

När jag sedan joggade hemåt, så upptäckte jag att min högra vad gjorde lite ont, en liten krampvarningskänsla. Så jag varvade att gå och jogga.

Hur skönt var det inte sen att äta pannkakor och duscha med den trötta känslan i kroppen, lite kalla kinder, för att sedan få lite massage på vaderna av min absolut bästa och goaste sambo? Och känslan av att jo, det gick jättebra det här.

Alltså vilket flow jag har fått med träningen. Himla skön känsla och himla bra att kroppen vill. Och utan hets och stress. Jippi liksom!


Du är perfekt precis som du är


torsdag 27 november 2014

Tillbakablick

För ett år sedan var vi på en helt annan plats. Total avkoppling och avslappning. Nu har vi sett KapVerde, så jag längtar inte tillbaka dit. Däremot kan jag drömma om Bali, dit vill jag igen och igen och igen. Kan verkligen längta efter lata dagar, sol, värme och tid för varandra.

Klokheter

 

Johann Wolfgang von Goethe

Nya grejer

Vart sjutton är snön? Igår blev det inköp av nya pjäxor och handskar. Åh vad jag längtar efter skidföre så att jag kan ta en tur med längdskidorna! Så himla härligt, fantastisk träning, så himla drygt eller alldeles lagom beroende på. Massor av frisk luft. Snön kom bara kom!!

onsdag 26 november 2014

Saker det inte pratas om






Osäkerheten och rädslan kring att skaffa barn. 

Jag har länge funderat och känt att jag liksom vill skriva om det här. För runt mig, där diskuteras det inte kring det här. Det är bara så himla självklart att man vill ha barn.

Jag har varit jätteosäker och känt att det kanske inte var något för mig, det där med att vara mamma liksom. Jag har två underbara brorsbarn som jag älskar och ja, jag kände väl att det duger. Och det var när min sambo började prata om det här för ungefär ett års sedan som jag insåg att, det är alldeles tyst kring det här.

Det kändes som jag var den enda människan på jorden som kände mig osäker och rädd. Som kände en rädsla över att mitt liv inte längre skulle vara mitt, som kände att tryggheten och säkerheten kring mig skulle försvinna om jag skaffade barn? Jag gillar att ha kontroll på saker och ting, och med barn i närheten - då känns det som vad som helst kan hända. Ju äldre jag blir så blir jag också mer bekväm, mer van att ta hand om mig själv, låta mig själv komma i första rummet och van att styra mina egna dagar. Med barn så vänds allt upp och ner. En rädsla för det okända helt enkelt.

Sedan kom skuldkänslorna också, för hur självisk får man vara liksom? Alla säger att skaffa barn är det bästa som hänt dem och att de älskar att vara mamma eller pappa. Så vem var jag då, som var osäker och kände mig rädd inför det här?

Det var faktiskt jättejobbigt.

Jag var rädd för hur jag skulle reagera på en graviditet, med tanke på min bakgrund med ätstörningar. Hur reagerar jag om kroppen börjar leva ett eget liv? Klarar jag det?

Rollen som mamma, ska det bli ytterligare en sak som jag kan prestera i, jag med mina skyhöga prestationskrav?

Så vi pratade massor jag och min sambo om det här. Massor. Jag har pendlat från  "nej, jag vill inte ha barn till att liksom längta ihjäl mig" . Mycket osäkerhet på mig själv om jag skulle räcka till som mamma. En osäkerhet som jag tror att de runt mig blir förvånade över att jag känner.

Fast det är ju det jag har känt och upplevt.

Och är det verkligen bara jag som har känt så här? Eller är det bara så att det helt enkelt inte är något man pratar om? Och efter mycket om och men och diskussioner, det var inte så jäkla självklart det här, så beslutade vi oss för att försöka.

Och då börjar nästa grej, som ingen heller pratar om.

Den här tiden när man försöker skaffa barn.

Osäkerheten kring det, kommer det att fungera, tänk om det inte fungerar, ägglossningar, och sorgen när mensen återigen kommer......

För jag har verkligen gått ifrån att inte vilja ha barn, till att verkligen vilja ha. 

Och nu är vi där, när vi liksom är i det här ingenmanslandet där man försöker och går och väntar och hoppas.

Vi får ser hur det går, håll tummarna för oss.



tisdag 25 november 2014

Kvällens träningspass

I ladan med ett gäng träningsglada människor - kan det bli bättre?

1. Clean and press, höger och vänster
   Armhävning
2. Utfall "pass through" höger och vänster
   Running man
3. Swing en arm, höger och vänster
  Knäböj
4. Around the world höger och vänster.
  Skridskohopp
5. Thrusters höger och vänster
  Burpee

40 sekunder på varje övning per block, dvs 2 minuter aktivt och därefter 1 min vila innan nästa block. Och så tre rundor. Blev bra det där!

En fundering

Saker som jag funderar över just nu:

Om man råkar vara med på någons klass i träningssalen eller en föreläsning eller så, vad är det som gör att vissa människor väljer att svara på en fråga som är ställd till instruktören/föreläsaren?

 När instruktören/föreläsaren svarat så liksom fortsätter de personerna att förklara eller varför inte säga sin åsikt och sina erfarenheter och sanningar,  högt förstås. Jag blir lika förundrad varje gång.

Jag hoppas förstås att det är en god intention bakom, som att hjälpa till - fast i mina ögon blir det så dumt och konstigt. Det är som att lyssna på mig istället, jag är såååååå mycket bättre.

Har man ett så stort behov av att dela med sig (utan att ha blivit direkt frågad) så kanske en kan ta det sen. Visa lite respekt inför instruktör/föreläsare.  Lite vid sidan av så där.Och kanske fråga personen som frågat, vill du veta vad jag tycker om det där du frågade om innan man kör på......

Respektera både den som frågan ställs till och den som frågat.

(Det är givetvis en skillnad om instruktören/föreläsaren frågar alla " Vad tycker ni? ". Då är det något helt annat.)

 Vad tänker du om det här beteendet? Är det bara jag som tycker att det är lite speciellt?






Lyssna!

Foto




måndag 24 november 2014

Julklappslistan.....



* Jag drömmer om den perfekta träningsväskan. Snygg design fast framförallt med många fack. Jag blir galen på väskor som har ett stort och några mindre på sidan. Jag vill ha mååååånga fack i olika storlekar. Så att man slipper att blanda allt i en salig röra. En väska med ett mindre fack för pulsband, ett för vattenflaska, ett för skor, ett för svettiga kläder....

*  Skulle bli så glad om jag kunde få någon typ av behandling, som ansiktsbehandling eller något liknande. Massage unnar jag mig ändå liksom, så de här andra lite lyxigare behandlingarna som skulle vara härligt.

*  Relativt stor höganäskrus, som kan användas till köksredskap eller att sätta i granris, påskris osv. Gärna så mörkt som möjligt.

* Ungefär allt av design från House doctor.

* Träningskläder eller tillbehör från Kari Traa.

* Supertröja från Craft, http://www.sportamore.se/produkt/74023-craft-er-wind-jersey-w-f-svartrosa

 * Ekologisk hudvård. Lotion, body butter och så vidare.

Ungefär så, fast mest av allt önskar jag mig avslappning, snö, längdskidåkning och mycket mys.

Underbara kläder från Kari!



Alltså, jag älskar de här kläderna:
Mette Jacket Kari Traa Jackor Kläder Windrunners


Hur gick det med träningen nurå?



Jag hade ju gjort ett ganska ambitiöst träningsupplägg för veckan som var, vill ni veta hur det gick??

Måndag: Kettlebell - check på den!
Tisdag: Styrketräning - check på den!
Onsdag: Jogga en lite längre runda....(kör även tur och retur Oslo (som det ser ut just nu) så vi får väl se hur det blir med det här).  -  VILA en liten promenad bara för att få igång kroppen lite efter många timmar i bilen.
Torsdag: Kettlebell - check på den!
Fredag: Spinning - check på den!
Lördag: Cirkelträning - check på den!
Söndag: Springa intervaller - Halv check, blev inga intervaller fast jag sprang och det var ett riktigt bra pass för att vara jag. 

Så det blev ju himla bra trots att det var en gaska intensiv vecka med allt annat som hände.

Hur ser följande vecka ut?

Ja, jo, hmmmm

Jag tänker så här på ett ungefär:

Måndag: Yinyoga (dvs VILA)
Tisdag: Kettlebell
Onsdag: Styrketräning på morgonen
Torsdag: Springa intervaller
Fredag: Spinning
Lördag: Cirkelträning
Söndag:  Kanske försöka mig på en lite längre tur joggandes,  fast vi har middag med vänner på lördagkvällen så det kanske bara blir en vilodag. Vi får se :).

söndag 23 november 2014

Helg resumé!

Vilken helg det varit, en helg med mycket pyssel.
Kort summerat:
* Vi delade upp och fixade med köttet av en slaktad gris. Det är liksom livet på landet att ha möjligheten att köpa en gris från grannbyn som levt lycklig. Och som inte plågats eller utsatts för något konstigt. Det känns väldigt bra! Nu ligger köttet i frysen och delar plats med älgkött, lingon,  blåbär och svamp. Här kan vi snacka lokalt!
* Renoveringen av hallen går framåt, sambon och svärfar har fixat och trixat. Nu väntar vi på elektriker, och den som väntar på hantverkare kan få vänta....kommer bli sååå bra!
* Helgens pyssel har varit att sy gardiner, svetsa armeringsjärn till trädgårdsdekorationer som jag sedan bundit med granris, gjort lingonriskrans att ha ovanför spisen och en dekorativ "gran" gjord av kransar i olika storlekar. Vi har även hängt upp gamla reflexer i en av rönnarna på gården. De fladdrar och blänker så fint i trädet när bilarna åker förbi.
* En gran hänger upp och ned i ladan. Nu är bara frågan om den kommer in i huset eller om den blir kvar utomhus.
* Sen har vi hunnit med att träna oxå. Spinning fredag och cirkelträning lördag. Avslutade den här dagen med ett löppass, himla bra sådant för att vara jag! Med reflexväst och pannlampa - livet på landet!
* Och så fikat förstås med vänner och familj.
Blev inte så kortfattat trots allt va?!

tisdag 18 november 2014

måndag 17 november 2014

Träningsglädje

Idag fick jag sällskap i ladan av en vän. En träningskompis. Vi har träffats de senaste åren genom de träningar jag har haft (och i och med att jag faktiskt flyttade hem). Bootcamp, cirkelträning och lite annat. Himla kul att ha massor av folk runt sig som delar träningsglädjen. Viv körde ett kettlebellspass så armarna blev gelé. Himla bra med andra ord!!

I´m back



Nu börjar jag känna att livet har återvänt på riktigt.

Så jag planerar veckans träning:

Måndag: Kettlebell
Tisdag: Styrketräning
Onsdag: Jogga en lite längre runda....(kör även tur och retur Oslo (som det ser ut just nu) så vi får väl se hur det blir med det här).
Torsdag: Kettlebell
Fredag: Spinning
Lördag: Cirkelträning
Söndag: Springa intervaller





tisdag 11 november 2014

Sjukstuga

Usch och fy, hela natten har jag sprungit på toa, magsjuka. Helt slut. Ganska hög feber också. Fy farao!

söndag 9 november 2014

Ensam i soffan - kvällsfunderingar

Då är det söndag och återigen är jag ensam här hemma. Inte riktigt ensam kanske, eftersom min lilla hund är här han också. Fast sambon har åkt.

Precis som många andra här i vår lilla kommuns så finns jobben någon annanstans. Min bror jobbar i Norge, min sambo i Nordvärmland för stunden.  Och det är många familjer som har det så här. Många kvinnor som drar hela lasset med barnen, huset och så vidare under vardagen. Och som tycker det är ok, måste jag tillägga. Det kanske inte finns så många andra val helt enkelt.

Vi är vana jag och Roger, det har varit så är sedan vi träffades. Han åker söndag kväll eller måndag morgon och kommer tillbaka på torsdag. Så är det, vårt samboliv.

Som tur är så har jag ett jobb som gör att jag är ute och reser en del, jag jobbar som säljare och mitt distrikt är Norge. Det blir en del turer över skogen mot Oslo om man säger så. Det betyder att jag nästan inte behöver gå hemma och vänta på honom, utan det kan lika ofta vara så att det är jag som är borta mer.

För oss fungerar det, fast det är klart att jag ibland kan känna att vi inte ens vet hur det är att ha vardagen tillsammans. Att vi träffar våra kollegor mer än vad vi hinner träffa varandra, vi som faktiskt älskar varandra liksom. Kommer det fungera om vi får barn?

Fast samtidigt är det väl ett sätt att inte tröttna. Vi får längta efter varandra och faktiskt så får vi ju också vara en del själva. Det är viktigt det också. Att få vara själv i samboskapet liksom. Och det gör att när vi har varandra och ses, så vårdar vi det hyfsat bra ändå. Trots att jag i starten kände en liten press och stress över att allt skulle vara så himla perfekt under helgerna, tack och lov har jag släppt det.

Och det är ju som det är helt enkelt. 

Ska vi prata i ett bredare perspektiv så är det klart att det inte är optimalt för kommunen att jobben inte finns här. Att många jobbar i Norge. I och med det så försvinner skattepengar till Norge, kvinnorna får helt enkelt ge upp sin karriär och utbildning eftersom det helt enkelt inte går ihop som "ensamstående under vardag".  Och att välja ett jobb med skiftgång, är en omöjlighet när en ensam ska orda med dagis och barn. Barnen får en pappa bara ibland, fast en pappas som kanske orkar vara en bra pappa när han väl är hemma?  Och trots allt ger det mer pengar, så familjerna kan unna sig lite mer.

Samtidigt är det på grund av att det finns jobb på andra platser som vi kan bo här, som gör att vår kära by lever och blomstrar. Som gör att vi har den här fantastiska andan och drivet. Utan den möjligheten så skulle byn dö ut, och plötsligt skulle allt vara ruiner och skal. Drömmar skulle bara vara drömmar och aldrig bli verklighet. 


 





Bullbak - Dinkel&Dadelkanelbullar

Det händer inte så ofta, men idag då bestämde jag mig för att baka. Jag fick ett nytt recept av en av mina kollegor i veckan och det ville jag ju givetvis testa. 
Jag kan varmt rekommendera dessa bullar, himla goda alltså! 

ca 24 st

Fyllning (dubbla gärna satsen): 
150 g urkärnade dadlar, grovt hackade. 
0,75 dl vatten
100 g mjukt ekologiskt smör. 
3 msk kanel

Deg:

2 tsk vaniljpulver
1 msk nymald kardemumma
5 dl ekologisk mjölk
50 g färsk jäst
1/2 dl sucanat alt rårörsocker
1/2 tsk salt
150 g ekologiskt smör
1 ekologiskt ägg, uppvispat
9dl dinkelmjöl, siktat
ca 5 dl vetemjöl special

1 ekologiskt ägg, uppvispat
Sesamfrön, gärna oskalade.

Gör så här: Blötlägg dadlarna i vattnet i minst 2 timmar, mina drog ca 4. Blanda vaniljpulver och kardemumma i mjölken och värm till fingervarmt. Smula ner jästen i en bunke och rör ut med lite av mjölken. Häll därefter i resten av mjölken, salt, socker, smör och ägg. Tillsätt dinkelmjöl, lite i taget och därefter vetemjöl och arbeta ihop en smidig men ganska lös deg. Låt jäsa under bakduk i en timme. 

Under tiden som degen jäser mixa ihop dadlar, vatten, smör och kanel till en jämn fyllning. Jag dubblade mängden (efter att jag hört en fågel viska att det kunde vara bra).

När degen är jäst är det bara att dela den på två. Kavla ut, ha på hälften av fyllningen och göra bullar. Helt valfritt vilken metod du väljer :). Jag gjorde snurror. Låt sedan bullarna jäsa på plåten under bakduk i 45 min. 

Värm ugnen till 250 grader. Pensla bullarna med ägg och strö över sesamfrö. Grädda i ca 10 minuter i den nedersta delen av ugnen till de får fin gyllene färg. Låt svala på galler. 

Smakade hur gott som helst!

Listan

Jag har fått en lista från underbara Katten, och de frågorna vill jag gärna svara på. Det är ju faktiskt himla kul med listor, eller hur?


1. Vilket livsmedel kan jag inte leva utan?

Ja, det måste nog vara yoghurt. I perioder så är det min frukost och middag och mellis och ja ni förstår. Fast på stark andra plats kommer banan och ägg.

2. Godaste efterrätten?

Något med choklad, jag är väldigt förtjust i en riktigt god chokladmousse eller fondant. Fast bärpaj med vaniljsås är också en riktigt höjdare - alltid! Fast kanske mer som fika.

3.  Vad tränar du helst en dag då du har allt tid i världen? 

Här kan det se lite olika ut beroende på säsong. Men det som är säkert är att dagen börjar med en promenad med hunden, och på en dag med all tid i världen så skulle det bli en längre promenad gärna i skogen.

Sen skulle det vara cirkelträning, bootcamp eller att krypa ner på gymmet i en timme eller lite mer. Och efter mat och laddning så skulle det bli ett andra pass med antingen att jogga eller gå i skogen, eller åka längdskidor, eller åka långfärdsskridskor.

Fast det skulle lika gärna vara så att dagen börjar (efter hundpromenaden) med en lite längre tur på cykeln (mountainbike eller landsväg) och att det på eftermiddagen blir ett pass ute på gräsmattan med kettlebells.

Jag gillar att vara ute i naturen fast ibland tycker jag det är himla skönt att vara inne också.

4. Bästa träningsredskapet?

Bra skor förstås, och så säger jag nog kettlebells. Fast väldigt nära kommer gummiband, tre mindre som man sätter ihop - himla kul att parträna med. T ex. flera olika boxövningar och annat kul.

5. Vad är du tacksam för just nu?

Jag är tacksam över att jag mår bra och att min familj och mina vänner har det bra.Tacksam över att min kropp inte har ont! Jag är oerhört tacksam över att pappas tester fortfarande visar att cancern håller sig borta efter alla behandlingar och skit.Jag är tacksam över att min goa hund som nyss fyllt 9 år leker som en galning och inte visar minsta tecken på att bli gammal. Jag är tacksam över att vi ska bli bjudna på middag idag och att fars dag firas tillsammans med familjen. Och så som sista punkt är jag tacksam över att vi bor så himla bra, mysigt hus på landet med nära till naturen!

Någon som vill hänga på listan, do it!

onsdag 5 november 2014

En kväll i chokladens tecken

Efter kvällens tabata pass med kettlebells så var det jättegott med en smoothie.
Och då gjorde jag min nya favorit, en chokladsmoothie!
Jag mixar frysta bananbitar, lite carobpulver, en klick nötsmör (idag blev det jordnötssmör, annars är det gott med hasselnötssmör eller mandelsmör), och lite mörk choklad 80% och havremjölk (funkar säkert med andra mjölksorter). Och just det, lite smoothie mix från Renée Voltaire. Blir så himla gott!
Och sen gjorde jag chokladbollar i paleostil. Så nu finns det sådana i frysen om vi får oväntat besök.
Smakade himla gott tillsammans med te med lakrits och mintsmak. Vilken go kväll det blev.
Nu ska jag packa för imorgon åker jag till Norge på en liten jobbtrip.

Testing testing

Varit och tagit prover idag, många, många rör fylldes. Nu ska vi checka läget på fröken Nilssons kropp. Och kanske få ett svar, eller i alla fall utesluta vissa saker om varför jag har så ont i kroppen i perioder.

....


Det här med att jag duger!

Foto



Fasiken alltså, jag har alltid haft en förmåga att köra på och ha alldeles skyhöga krav på mig själv. Så har det varit så länge jag kan minnas och jag vet inte riktigt vad det kommer från. Allt och inget. Känslan av att bara duga om jag presterar, vart kommer den ifrån? Hönan eller ägget liksom? Fast det har blivit så mycket bättre, ju äldre jag blir desto mer ödmjuk och snäll blir jag inte bara på mig själv men på alla andra.

Hehe nu låter det som jag är äldre än äldst, och jag är ju faktiskt bara 33. Det kan ju givetvis vara en fördel att sätta de här kraven på sig själv framförallt i arbetslivet, så länge det är rimligt. Så att det inte återigen blir fööööör höga krav. Lite lagom, gör att jag utmanar och vill. Och får inspiration.

Jag vill varje dag känna att jag gjorde såg gott jag kunde - jag duger!

Blir bättre för varje dag att också se när jag drar iväg, då drar jag i handbromsen och liksom beslutar mig för att ANDAS. Allt det där skapar i mitt eget huvud, så då har jag också makten att reset/skapa nytt. Himla bra. Det går alltid att tänkta och agera annorlunda. Wooohoo!





tisdag 4 november 2014

Tunga ben - but I did it!

Så fort jag kom hem från jobbet så bytte jag om.

Slängde på mig träningskläder, pulsklockan, reflexvästen, funderade på pannlampa men skippade den idag. Min lilla hund fick givetvis följa med.

Planen var att ta mig från a till b. Hem till mina föräldrar ca 5,5 km. Fartlek! Himla kul träningspass. Började knackigt med ben som bara drog ihop sig i något krampaktigt. När jag blev varm så blev det bättre.

Lyckades väl ganska bra trots den dåliga starten. Inte en bild förevigade den här fina turen i mörkret och det kanske var lika bra det!

Sen körde pappa mig hem igen. Och det var då jag blev lite arg. Va sjutton är det med folk?  Hur svårt kan det vara liksom, sätt på er reflexer!!

Kul pass med kettlebell

Att ha en lada att träna i är fina grejer, framförallt när det regnar och är mörkt ute. Fokus på överkropp.

Körde två övningar per block.1 min per övning 30 sek vila mellan och så till nästa övning. 5 set på varje block.



Kettlebells sving
Clean

Och så:

Biceps sving
Press 

Och så:

Tricepspress liggande
Rotation upp till bicepscurl  (eh....jag har ingen aning om vad den heter. Du går med kb mellan benen och runt upp på varje sida och avslutar med en curl...)

Blev ca 45 min. Himla bra!




Det bästa med November

Årets mörkaste månad.

Varför ska man överhuvudtaget gilla den?

Jo fast alltså, visst är det lite mysigt med mörkret och rusket (just nu är det ju bara rusk, det har regnat så länge att jag vet inte.....).

* Extra härligt att springa ute i regnet och rusket för att sedan komma in i värmen och göra en eld i kaminen. (pepp inför kvällens löprunda/intervall - jag klarar inte att bestämma mig)

* Massor av levande ljus! (alltid :))

* Förbereda advent.

* Pyssla, fixa och måla om. Jag har en del saker, ljusstakar och en liten hylla som ska målas om.

* Fylla frysen med goda nyttigare chokladbollar och annat smått och gott.

 * Ta det lite lugnt.

* Bjuda in vänner på middag. Himla trevligt att umgås och äta, dricka gott och snacka skit.

* Spela spel. Jag har blivit helt galen i Sequence, supergillar.

* Lite extra fokus på att träna brukar kännas extra bra i November. Pumpa kroppen full av endorfiner.

* Boka in en massage.


Projektet och drömmen - gymmet!

Vi har en jättestor lada och enda sedan vi flyttade in på vår gård har vi drömt om att fixa iordning ett gym i ladan.

Vi har ett provisoriskt idag, men det blir så himla dammigt och skitigt  (det är i den stora delen, där vi går in och ut med saker och det står saker för förvaring, ved osv) så en yta där det är enklare att hålla rent hade varit det bästa! 

Ladan rymmer idag en lägenhet: 157 kvadrat, tre garage, 2 mindre inredda rum (där förra ägarna sov på sommaren) och lite andra mindre rum där vi förvarar lite flyttlådor och annat smått och gott.

Den är med andra ord stor.

Och precis i vinkeln där är det ett utrymme som bara är, det är där vi ser möjligheterna!

Det som egentligen behövs göras är att fixa ett golv, kan tänka mig att det behövs isoleras lite på väggarna. Vill gärna ha högt i tak, kanske det går att riva det gamla lofttaket en bit för att skapa rymd och höjd? Och så vore det himla bra med fönster för att skapa ljus och känsla av att vara ute, fast man är inne. Och så ska det inredas förstås.

Och vi har ju redan idag massor av saker till det här gymmet. Som vi skulle kunna använda.

Jag ser ju inte direkt något flott gym med massor av maskiner framför mig. Det är inte vår stil. Vi gillar funktionell träning med fria vikter. Och för övriga övningar så finns gymmet i Vansbro.

Utan det blir i så fall en mix av:

Skivstång (finns redan, behövs kanske lite fler vikter)
Hantlar (finns ej)
Kettlebells (finns relativt många....fast det kanske behövs fler...?)
Medicinbollar (har två)
Slamball (har en, här behövs några fler tyngre)
Chinsräcke (finns hemmasnickrat)
TRX (har en hemmagjord)
 Hopprep (finns)
Boxsäck (har en liten, vill ha en stor handskar finns.)
Gummiband (finns massor)
Ringar
Pilatesboll (finns)


Så vi har redan väldigt mycket av det som vi önskar att träna med hemma.

Det är allt det där grundarbetet som ska igång. Och det är inte bara, bara.....








måndag 3 november 2014

Laddad till tusen

Det är sju veckor kvar till julafton.

Sju veckor då jag tänker satsa på mig själv. Jag tänker träna fokuserat och varierat, jag tänker gå på massage och jag tänker unna mig en ansiktsbehandling. Och dessutom kommer jag att försöka boosta mig själv med massor av bra näring, goda teer och smörja in med bra oljor och krämer. Egentligen inget konstigt med det här, det är ju lite som vanligt. Fast jag önskar lite mer medvetet fokus från min sida.

Jag har så himla lätt att köra på. Så nu ska jag liksom boka in lite extra egentid och liksom ta hand om mig själv lite bättre på många olika sätt.

Tur och retur

Efter lördagens cirkelträning så satte vi oss i bilen och körde ner till Falkenberg. Och igår kväll kom vi hem igen. Många timmar i bilen blev det fast det var helt klart värt det. Rogers syster har fått en liten bebis. En liten söt och givetvis alldeles bedårande liten tjej. Så vi har kort och gott, åkt bil, ätit och myst med bebis den här helgen.