...

Fröken Nilsson reflekterar

Igår så satt jag i min bil på väg mot Strömstad så lyssnade jag på svensktoppen (det var inte igår) och så plötsligt så spelades Magnus Uggla, Jag och min far. Och jag började gråta. 

Fatta hur nära det var med min far och kanske fortfarande är (han är inte friskförklarad ännu). 

Hur glad och tacksam jag är för varje dag  vi får tillsammans vi (familjen) och pappa.

Hur oändligt glad jag är över min flytt hem! Hur glad jag är att jag insåg att för mig är familjen viktig! Jag ville inte vakna upp och ångra att jag levt för många år fär långt borta. Även om jag är galet glad över att jag bort borta. Hur skulle jag annars veta vad som var viktigt för mig? Andra vet sånt direkt medans jag fick prova på lite och sedan inse. 

När pappa fick sin cancerdiagnos så var det så tydligt. Jag vill hem! 

Och den här överväldigande känslan av att jag ville att tiden skulle stanna. Det var ju så mycket jag ville att han skulle få uppleva och så mycket jag ville uppleva tillsammans med honom. Och hela min familj. 

Det märks tydligt på mig när jag är stressad och har dåligt med tid, vad jag prioriterar. Familjen kommer alltid först. Och till den räknar jag ju givetvis sambo och hans familj oxå. 

Det är ju liksom bara så för mig. Andra de  är inte på samma sätt. De vill hellre ha lite avstånd eller har faktiskt inte så bra kontakt med sin familj. Det är ok även det, så länge det är ok för dem givetvis. 

Visst är det lätt att ta saker och ting för givet? 

Hur enkelt det är att glömma bort att säga "jag älskar dig", "du är guld för mig", "tack"  - för att man antar att det vet ju alla ändå (?). 

Hur enkelt det är att inte se människor en möter.  Hur enkelt det är att glömma bort att det är hos mig i mitt huvud det sitter. Att jag kan välja varje dag om dagen blir bra eller dålig. 

Är livet inte för kort för att inte ta vara på varje dag? 

Dagens reflektion från fröken Nilsson. Nu ska jag jobba lite i solen. 

Lunch in solen....

Det här är viktiga saker så här i pollentider....

Viktigt att påminna mig själv om att det är jag som bestämmer hur jag ska agera och reagera angående min allergi. Det gäller att acceptera, försöka underlätta och göra så gott det går. En del av mig är oerhört ledsen en del av mig känner bara "så här är det gör det bästa med det". En sak är säker, det är inte den första delen som ska få styra. Där kan jag göra ett medvetet val. Jag bestämmer hur jag tänker och agerar utifrån de förutsättningar jag har. Så är det! Livet är fullt av val och jag väljer att tänka på hur bra jag ändå har det, att jag klarar det mesta och att allergin inte ska stoppa mig!

Just nu, Strömstad

Intensivt!

Kom hem i fredagskväll och nu på söndagkväll så befinner jag mig i Strömstad.

Det är med andra ord jobb igen. Mässa och fackdagar. Ska bli kul, det är härligt väder här precis som hemma. Om det inte vore för förkylningen/allergin ( - nu vet jag fasiken inte vad som är vad. Björkpollen. Suck!) så vore allt kanonbra.

Jag kan väl ärligt talat säga att jag inte direkt var överlycklig över att behöva åka iväg igen. Det tar liksom emot. Har en stor gård där hemma som är så galet kul att hålla på att fixa med. Fixa och trixa utomhus, det är livet det!

 Fast nu är det så här, det är jobbet liksom. Det är en norsk kedja som vi har avtal med som har valt att lägga sina årliga fagdager här i Strömstad. Och det är viktigt att vara med.

Fokuserar på att jag faktiskt kommer att ta ledigt torsdag-söndag . Torsdag är en röddag och klämdagen, den byter jag ut mot den här dagen. Så det blir ju underbart!

Hann med himla mycket ändå. Bootcamp förstås, hämta ett litet bord jag köpt begagnat, hämta trädgårshallon, syren, ros och spirea. Och en röjsåg. Hann hälsa på mormor en liten stund. Sen hem och plantera. Och visp, sen skulle det grillas hos brorsan (hm, jag ringde och bjöd in oss - vi måste köpa grill!) och sen så var jag döslut. Skulle egentligen knata över till grannarna lite längre bort, men orkade inte.

Packade och åkte. Intensivt!

Planera en trädgård?

Vi har en stor gård. En stor tom gård om man pratar trädgård, buskar, träd, rabatter, blommor.

Det där måste jag givetvis råda lite bot på. Tycker den är så himla kal. Andra tycker att jag är lyckligt lottad. Fast jag vet inte om jag håller med, är det inte lite mysigt med pyssel i trädgården. Jag gillar i alla fall det - tror jag.

Och jag är ganska ny när det kommer till det här. Väldigt ny. Så kallade rookie.

Hur som helst, jag har i alla fall lyckats bestämma att det är zon 6.

Kan något leva i den zonen? Ja, det vet jag ju, det är ju gott om gran, tall, björk. Men när det kommer till blommor, äppelträd, buskar. Vad sjutton ska man välja?


Tycker pärlrönnen var vacker. Fast de enda träd vi har på gården är rönnar.....sen rekommenderas lite annat som jag inte riktigt gillar. Förutom syren förstås.


Buskar, kanske ska prova mig på havtorn? Det ska tydligen funka.



Finlands vita ros? Den var ju himla fin...

Doftschersmin?

Smällspirea?



Älskade syren, måste ha. Denna kallas Norrfjärden.
Kanske en vit "Beauty of Moscow"?


En Holger?

 
 En ros? Den här kallas: Martin Frobisher.



















Känner igen den här rosen både från mormor och mamma. Hansarosen.

Hurdalsrosen?

Underbara daggrosen! En sån eller fler måste jag ha. Vacker!



Forsythia, Northern gold?

Snöbollsbuske?

Berberis?

Ölandstok, den rosa är himla söt eller hur?





Hittade en länk till massor av kanadensiska rosor som ska funka: http://www.mobackes.se/produkter/rosor_kanadensiska.htm

Mina favoriter so far: Finlands vita ros, Daggrosen, Snöbollsbuske, berberis och rosa ölanstok.....

Att landa på ett hotellrum

Åh, nu vill jag bli frisk. Så länge höll mitt tålamod. Det går ganska bra under dagarna och så plötsligt så kommer jag till hotellrummet och då så går luften fullständigt ur mig. Jag orkar ingenting.

Det är liksom bara så himla tråkigt.

Dagens fynd:

Idag har jag fyndat. På väg mot min gate, dvs på flygplatsen så svängde jag förbi en bokaffär. Och hittade dessa böcker för nästan inga pengar. Det blev hela 90 kr för tre. Det är väl fynd? Blir trevlig läsning, förhoppningsvis det vet en ju aldrig. Temat är väl ganska tydligt i alla fall, det är ju inte direkt deckare.

Värk

Värk i leder och värk i halsen. Välkommen förkylning.

Inte konstigt jag kände mig lite off igår på bootcampen, var inte helt med (kroppen ville inte samarbeta) och kände mig liksom lite seg. Kom hem och vips så kunde jag nästan inte prata.

Och vips sen var jag strandad i soffan.

Sovit som en kratta.

Och var en kratta när jag vaknade, tror inte sambon tyckte det var så kul att släppa iväg mig i bilen. Fast jag orkade inte avboka alla möten.

Så nu är jag här på ett hotell.

Jag har klarat av dagens måsten. Nu ska jag bara sova, vila, inte göra ett skit. Och imorgon så ska jag vakna och inte vara så krattig.

Borde det inte alltid vara så här?

Jag skulle ganska enkelt kunna vänja mig vid att vara ledig både fredag och måndag. Härligt liv det skulle vara, om jag rent ekonomiskt skulle klara av det förstås. Drömma kan man ju förstås göra.

Nu är det måndag och påskhelgen jag längtat efter är nästan slut.

Det har varit bra dagar.

Skärtorsdag: Jobb och städ. Och träning, svingade kettlebells.
Fredag: Joggade ca 7 km. God middag hos svärmor och svärfar.
Lördag: Cykel ca 2,5 mil (lite kort tur för att trampa ur benen lite) påskmiddag hemma med släkt, utgång på värdshuset.
Söndag: Promenad i solskenet, satt vid älvkanten länge och såg på en söt hund, läste bok i solen, gick en promenad till.. Blev röd på näsan.
Måndag. Dagens planer: det blir en joggingtur på Haftaheden, sen blir det nog njut i solen och bootcamp på kvällen. Sen får vi se vad det blir mittemellan.

Så jäkla skönt

Igår skulle jag måla och börja vårstäda lite.

Och ja. Det gick ju så där.

Jag gick en långpromenad istället med vovven. 1 timme 20 min. Underbart i solen.

Sedan sket jag i TV och jag sket i datorn och lade mig ner i soffan och läste.

Och jag mådde så himla bra.

Jag sov så gott. Vaknade glad.

Så skönt att bara vara jag. Inte all denna information vad alla andra gör hela tiden, som jag tror stressar i slutändan. I alla fall i mitt liv.

Jag vill bli bättre på att logga ut och fokusera på att bara vara jag.

Inspireras av bloggar och bilder (Instagram) stressas av Facebook. Så enklast vore att bara ta bort det från telefonen.Ska jag våga ta steget? Haha, det är ju galet hur det har blivit. För några år sedan så visste jag inte ens vad Facebook  var för något.

Dock är Facebook väldigt bra när det kommer till att marknadsföra sig, dvs. de träningsgrupper jag håller på med. 

What to do, what to do? Finns det någon balansgång?

Träningsfilosofi

Jag tränar för att må bra inte för att prestera.

Det är så himla tydligt för mig, så fort jag kastar mig in i någon typ av "tävling" så tappar jag glädjen i att träna. För andra är det precis tvärt emot. Himla fascinerande hur det är.

Det jag försöker med, som ibland lyckas, ibland inte är: Variation.

Jag tycker det är så himla roligt att göra lite av allt. Och det tror jag är himla bra för mig, både kropp och knopp.

Igår var jag på ett gympa pass, det är inte ofta det händer - men det händer när jag har möjlighet och vill. Och det var jättekul och det märktes tydligt att jag inte tränat den här typen av träning på länge. Koordination var är det liksom?

Styrka, kondition, rörlighet, koordination.....

Lätta, tunga pass.

Det funkar för mig. Jag gillar det, träningsglädje de luxe för mig.

Att bara pyssla med en typ av träning det är inget för mig. Och somliga andra de älskar att bara gör en sak precis hela tiden. Springa, springa, springa. Cykla, cykla, cykla. Det är bra, det gäller att hitta sin grej även med träning.

Det jag tycker är svårast är att variera mig när jag joggar/springer. Jag hamnar lätt i samma runda, samma tempo. Då är det himla bra med bootcampen, enklare med intervaller i grupp. Fast egentligen tycker jag att intervaller är bland det roligaste som finns. Det är liksom den typen av träning som min kropp och mitt huvud gillar. Det vill säga. Kort och intensivt. I alla fall om det handlar om kondition. Stark är jag bra på att vara. Uthållig, inte så bra. Och ingen spänst. Ja det här låter ju kanske lite konstigt. Fast så är jag.

Därför gillar jag att utmana det där lite då och då.

Hur tänker du med din träning? Vad är viktigt för att behålla din träningsglädje?

Mitten av en månad, början på en vecka

Det är måndag och det är en 14 april.

Underbara härliga april. Jag verkligen älskar april känner jag.

Kände det igår när jag studsade framåt ute på promenad.

April, det är månaden när allt liksom bara händer.

Vädret ändras precis hela tiden. Ena stunden regnar det och så plötsligt så tittar solen fram. Och sen kan det komma lite snö eller varför inte lite hagel.

Tycker det känns som att April är månaden som påminner oss om livet och nuet.

Du vet var du har just nu i den här stunden, men har ingen aning om vad som händer bakom nästa sväng eller sekund.

Det är klart att det är då det kan vara viktigt att veta vad som är viktigt och vart sjutton jag är på väg.

Så himla viktigt.

Vem är jag?
Vad vill jag med mitt liv?

 Det är verkligen de två frågor som jag har fastnat för.....har ni märkt det?  :)

En riktig skitdag

Det här har verkligen varit en riktig skitdag på jobbet. Haft svårt att släppa taget om det. Blev inte riktigt som jag tänkt mig men ibland blir det så. 

Provade att jogga en runda när jag kom hem. Gick så där. Mens och ont i vaderna. Himla konstig känsla. Så det blev lite si så där med joggningen. Fatta vad saker som händer i ens liv sätter sina spår.

Tur att jag för övrigt har det så himla bra! 

Onsdag

Ingen träning.

Utan kvalitetstid med en väninna som jag inte sett på evigheter. Så himla mysigt att äntligen ha tid att sitta och verkligen prata med varandra. 

Underbart. 

Fast det känns i kroppen, behöver röra mig det märks mkt tydligt. Blir galet bra med något imorgon. Funderar på en joggingrunda imorgon innan jobbet eller på lunchen. Eller ja, vi får väl se - vi kan väl gissa. Vad tror vi? Morgon, lunch eller kväll? 

Vårpynt

Det blev så himla bra och jag är galet nöjd. Jag blev kär i den här idén så fort jag såg den, så det var bara att förverkliga. Snacka om vårpynt som är perfekt för en allergiker som mig. Och snyggare än ris med fjädrar, eller hur? 

Härliga vandringsled

I söndags så tog jag min hund med mig på en vandringsled som jag gått och joggat många gånger tidigare. Det hade nästan torkat upp. Det blev i alla fall en härlig tur med naturliga stopp. Superhala spångar, basjnödig hund, snö och älgar som sprang förbi. Intervallträning/fartlek när det är som absolut bäst. 

Himla mysig "rastplats" där det finns en gapkoja. Här kan man grilla korv och mysa. Många fiskar här. Jag joggade förbi,  men stannade och andades in det vackra. Det enda som är tråkigt var att min sambo inte var med. Han har nyopererat knä och är inte riktigt redo.

Den där roliga träningen

Då har jag kommit igång med uteträningen som jag kallar Bootcamp. Egentligen så skulle det väl kunna kallas så himla många saker den här träningen.

Så ingen mera cirkelträning inomhus, nu blir det alltså träning utomhus. Jag älskar det! Stor skillnad i väder dock, på lördagen årets första var det strålande sol, idag regn. Inte bara regn utan regn och 2 grader varmt. Fast det blev bra! Dock inte riktigt läge att slänga sig ner på marken och så där. Blev bra ändå.

Himla kul är det i alla fall.

Lördagträning som vanligt och så några måndagar/tisdagar de närmaste månaderna så får vi se.

Skönt att landa i soffan nu efter en varm dusch. Skön känsla!

Galet trött

Åkte till Malmö i tisdags, sedan var det en lång dag igår. Gelatoskola. Från 8 på morgonen och fram till 18.30. Sen körde jag till Halmstad framme 20. Och idag från Halmstad till Oslo.

Och nu är jag galet trött. Punkt.

Underbart i Oslo