Det är bara livet

 

Vad händer egentligen med tiden? 


Om ni ser min träning den här veckan och hur det blir i starten på nästa så förstår ni att jag prioriterat lite annorlunda.

Måndag: Spinning/styrka

Tisdag:.........eh, jag skottade snö.

Onsdag: Medelgympa med Friskis och Svettis(kul att göra något annat).

Torsdag:............åt en kexchoklad istället för att jogga. Hann helt enkelt inte.

Fredag: Idag så blir det spinning med jobbet där jag får sitta längst fram som vanligt (instruktör). Mkt bra position för mig som tar i lite extra när jag får alla ögon på mig.

Lördag: Åker till Italien på mässa - ingen träning. (missar min egen cirkeltränig - tråkigt. Får helt enkelt dricka ett gott glas Prosecco för att trösta mig)

Söndag: Italien på mässa - ingen träning. Reser med handbagare eftersom det mer eller mindre alltid försvinner bagage på väg mot Italien så därför kommer inte träningskläderna med.

Måndag: Italien på mässa- ingen träning

Tisdag: På väg hem från Italien - ingen träning (troligtvis blir det seeeeent innan jag kommer hem till Äppelbo)

Onsdag: Mot Oslo och jobb.

Vad hände egentligen  med den här träningsglada typen?

Det är kul att träna, jag älskar det. Fast livet kommer emellan ibland så är det bara.Och det sköna är att jag bara helt lugnt konstaterar att så här är det, ingen stress och ingen ångest över det. Tänk vilken energi jag kommer att ha när jag kommer hem igen?

Lyfta tungt, springa fort som vinden - så får det bli i slutet av nästa vecka.....