Vet ni, bara att prata om det gör att allt känns så mycket bättre. Jag använder bloggen och skriver en del, jag var bättre förr på att våga berätta precis vad som rörde sig inom mig. Nu är jag lite, lite fegare. Eller feg är inte riktigt rätt ord, utan snarare lite mer försiktig. Kanske plötsligt börjat tänka på vilka som läser bloggen och vilka av dem jag vill ska veta precis allt vad som rör sig inom mig.
Så det blir lite nertramp bara. Det duger bra det.
Och så fick jag prata lite med tjejgänget. Och vips, vinden har vänt.
Jag känner mig glad. Jag har tagit beslut som varit bra. Jag ska inte längre spela fantastiska Atarata, jag ska inte längre sitta i styrelsen till viltvårdsområdet (energitjuv utan dess like eftersom det finns en person som inte tycker om mig) och jag kommer dra ner betydligt på antal träningar jag ska erbjuda andra (för att få mer tid med mig).
Och det känns bra.
Riktigt bra.
Jag känner mig full av energi fast jag inte ens har sovit gott inatt.
Inombords så att säga.
Och jag känner mig fast besluten om att vända invanda mönster till något otroligt positivt. Så det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar