Generellt så finns det så fantastiskt många människor som jobbar i träningsbranchen för och med människor. Som gör ett helt otroligt jobb med att odla träningsglädje. Få människor att träna och må bra. En säker träning, självklart.
Sedan finns det de som går en liten kurs på någon dag och plötsligt vet precis allt om hur träning och allt runtomkring fungerar.
Jag har mött många sådana på gymmet jag jobbar på. Som plötsligt över en dag vet allt.
När man ställer motfrågor och argumenterar så finns det inget där. Utan det är bara så att "det är sant" .
Punkt liksom.
Det viktigaste jag lärt mig genom åren. Är att vara ödmjuk. Det finns inga direkta rätt eller fel. Utan det gäller precis som med kost, att hitta sin egen väg.
Att gå omkring och säga att det som är min verklighet gäller för alla runt omkring, det är i mina ögon helt jäkla galet.
Det gäller att ha en stor kappa med ödmjukhet när man jobbar med människor generellt och framförallt när det handlar om träning. Och att inse att bara för att det är så det fungerar för vissa, så fungerar det för alla.
Att hjälpa människor att hitta sin väg i livet, handlar om att få dem att lära känna sig själva (min personliga åsikt). Ge dem tips och råd på vägen, men aldrig någonsin berätta "sanningen". Sanningen är olika för alla.
Det gäller att när man jobbar som instruktör vara oerhört kritisk, läsa massor - av olika böcker, bloggar, uppsatser. Och det viktiga är, att vara kritisk. Se bra och dåliga saker i allt. Allt är inte sant. Och allt kan vara sant.
Ta aldrig någonsin saker och ting för givet.
Ju mer jag lär mig och ju mer jag jobbar, desto med så inser jag vad jag inte kan. Ju mer ödmjuk blir jag. Och jag inser hur oändligt många åsikter det finns om saker och ting. Och hur svårt det kan vara att gallra i all information som ramlar omkring där ute.
Då gäller det att landa lite. Prova sig fram. Tänka utanför boxen.
Och inse: att det finns inga rätt och fel.
Alla människor är unika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar