Ungdomsgården var helt fantastiskt, det var liksom helt underbart att komma dit och träffa alla. Framförallt blev det extra viktigt när killarna var några år äldre och bytte skola. Så det var veckans höjdpunkt att komma dit och träffa alla. Jag tror det var onsdagar som var dagen som ungdomsgården i Äppelbo hade öppet. Bästa Sivan jobbade, hon är av den där typen som brinner. På fredagar eller om det nu var lördagar så var det ungdomsgården Tandtrollet i Dala-Järna som gällde. Men jag kommer ihåg en helt vanlig onsdag på ungdomsgården. Vi gjorde väl som vanligt egentligen ingenting. Bläddrare i nya Vecko Revyn, spelade lite tv spel, spelade lite rundpingis, eller så satt vi bara där i soffan och väntade på att rätt kille skulle sätta sig bredvid. Det ringde i telefonen och gissa när jag blev förvånad när Sivan kom och sa att det var telefon till mig. Mig? Jag kommer ihåg min förvåning, vadå var det mamma som ringde? Det här var före mobiltelefonens tid, eller ja ingen hade i alla fall mobiltelefon. Det var Christer! Christer som jag hånglat med på folkets park i Malung helgen före. Vi pratade lite, jag var så där nervös att jag var alldeles varm och det kändes nästan som jag skulle tappa telefonluren. Jag blev inbjuden på fest i Dala-Järna. När jag lade på var jag glad, generad och lite mallig så där. En kille hade ringt och bjudit mig på fest, som dessutom var sju år äldre också. Hur coolt var inte det? Jag var glad. 15år.
En av mina säsonger uppe i Sälen så jobbade jag jättemycket. Jag hade lite ansvar och ville vara duktig. Jag och Pekka träffades nästan aldrig. Han levde äventyrslivet. Flög skärm hela dagarna, odlade skägg, levde livet. Och jag, jag jobbade. En lördagmorgon när jag som vanligt var på väg till jobbet så ville Pekka skjutsa mig , han skulle ändå förbi kontoret och hänga upp några skärmar. Men förstå förvåningen när han bara körde förbi. Jag blev liksom arg, förstod ingenting. Det visade sig att han bokat rum i Tällberg, ordnat ledigt från jobbet åt mig. Så vi hade en mysig liten helg tillsamman med eget bubbelbad på rummet, god mat och en förbokad massage till mig. Jag svävade på moln, Pecka var inte direkt den typen som var romantisk och speciellt duktig på att berätta vad han kände och tyckte.
Jag och Jonas var stormförälskade i varandra. Han bodde i Stockholm, jag gick på folkhögskola och bodde hemma i Äppelbo. Vi träffades varje helg. Jag åkte tåg, han kom körandes. Vi kunde inte vara utan varandra på helgerna. Vi längtade, saknade, pratade i telefon, skickade miljoner sms till varandra. Och så på fredagen så träffades vi och det var fantastiskt. Men en helg skulle Jonas jobba på lördagen och vi bestämde oss för att ok, då träffas vi inte den helgen. Jag hade ingen lust att åka till Stockholm om han ändå skulle jobba. Så jag skulle hänga med kompisarna ut på lite fest, för en gångs skull komma utanför den nyförälskade bubblan. Det var dans på paviljongen. Förfest hos grannen. Vi skrattade, pratade och drack öl. När det senare börjar bli dags för att åka vidare så kommer det en bil inrullandes på gården. Vår skjuts trodde jag. Men det visade sig vara Jonas. När han hade jobbat klart för dagen så hade han inte kunnat låta bli. Han kom och överraskade mig rejält. När vi tidigare på dagen pratat så hade han sagt att han aldrig blev klar på jobbet, att han skulle hem till en kompis och se på fotboll. Så plötsligt så stod han bara där. Jag grät av glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar