tisdag 18 mars 2014

Tacksam och fundersam

Jag är glad över att jag har haft och fortfarande delvis lever med en ätstörning. 

Glad, glad, glad!

Det låter väl galet, men det är faktiskt så att utan den så hade jag:

Kastar mig in i Lchf, herbalife, 5:2 och allt den här hetsen som är. "Det perfekta sättet att nå din drömkropp och att må bra".

Och förstört mig själv ännu mer. För min åsikt är (jag respekterar att andra tar andra val)att börja krångla med maten - det leder i slutändan bara till problem. Stora problem. Och ja det kommer från erfarenhet. Det kommer från att ha levt och fortfarande i svaga ögonblick leva i ångest kring mat. 

Mat som borde vara förknippat med glädje, energi, sällskap och trevliga stunder. 

Nu säger jag inte att alla som slänger sig på dessa dieter/livsstilar kommer att hamna i en ätstörning. Jag säger bara att risken ökar med många procent. 

Och jag respekterar att alla människor tar  sina val i livet. Fast det hugger minsann till i magen när jag ser det. För att jag bryr mig.

För att jag trots allt inte vill att någon annan ska hamna i ätstörning. En sjukdom som tyvärr inte försvinner i första taget. 

Alla människor är olika och unika och jag vet att alla måste gå sin egen väg. Det är inte min väg som är den rätta för någon annan än mig. Och jag hoppas verkligen att de vågar gå sin egen väg. Jag hjälper gärna alla som vill att hitta sin egen väg.

Fast det är klart med en värld full av friska ätstörda så borde väl ingen gå på alla dessa krångligheter. Så det är kanske det jag ska satsa på, försöka få så många sjuka som möjligt för att på så sätt till slut lyckas. Nää jag tror inte det är rätt väg att gå. 

Alla ni där ute - gå er egen väg, våga lyssna på din egen kropp och våga ifrågasätta! 

Inga kommentarer: