måndag 30 november 2009
Det börjar närma sig
söndag 29 november 2009
Dagen efter
fredag 27 november 2009
Spinningmaraton
torsdag 26 november 2009
Toktorsdag
Det vore gott med kaffe.
Jag har masserat och varit på inkøpsmøte, sedan har jag filmat mig sjælv som instruktør før corebar som ska skickas in før certifiering. Nu har jag receptionsjobb framfør mig och en timme med corebar. Det ska jobbas med shoppen, jag ska ordna med rea och adventskalender. Något som var mycker populært førra året, varje dag så drar vi en vinnare som får en jættefin present, allt från en vattenflaska till en træningstrøja. Jag ska æven se till att få i ordning en bestællning før høsten 2010, dær det kommer tas hænsyn till budget och så vidare.
Det vore som sagt gott med kaffe. :)
onsdag 25 november 2009
Jippi!!!
måndag 23 november 2009
Vecka 48
Måndag:
16.30 Styrke
17:00 Spinning
18:00-23:00 Reception
Tisdag:
11.30 PT med Tove
12:30- 15:00 Reception
15:00- Möte
16:00 Massage 50min
17:00 Corebar
18:30 Spinning
20:00 Massage 50 min
Onsdag:
9:30 Mini bootcamp
10:30 Mini bootcamp
15:00 PT
16:00 Massage
17:30 PT
Torsdag:
8:30-9:30 Massage
10:00-13:00 Inköpsmöte med MXDC inför hösten 2010
13:00- 15:00 Spela in Corebarfilm
16:00-23:00 Reception med ett litet avbrott kl 18:00 för Corebar (vikarie)
Fredag:
11:30 Massage
12:30-16:30 Reception
16:30-19:00 Spinningmarathon 2,5 timme
Lördag:
10:30 Spinning
Citat, javisst:
söndag 22 november 2009
I soffan just nu:
Undrar om han förstår att det är lite nytt för mig det här, med en liten familj och så. Det är väldigt, väldigt nytt. Att det inte är så lätt, även om hans tjejer är fantastiskt goa och söta. Att kliva in bland de tre och ta plats. Jag har inte hittat min plats än, även om jag är nog ändå är ganska avslappnad. Försöker vara mig själv.
Men hallå, för bara några månader sedan såg min verklighet helt annorlunda ut. Då var jag inte förälskad i en tvåbarns pappa. En väldigt fin tvåbarnspappa i och för sig, men ändå. Verkligheten har förändrats lite mer för mig än för honom, det kan vi nog vara överens om.
Det var en lite rapport från soffan, söndagen den 22 november. Förresten, är det första advent nästa helg?
Avsked
Teknik och kokos
En väldigt regnig dag men jag har drömt mig bort till fjäll och snö. Tack värdscupen i längdskidor. Dagen har även varit tekniskt museum och besök vid kokosbollsfabriken. Mums säger jag bara.
Som ni säkert förstått så reste jag aldrig "hem". Jag var så stressad så tårarna rann, magen gjorde ont, pulsen var hög och jag kände bara panik. Jag kände stress för att köra bil, jag kände stress över att bara ha en kort helg och inte få vila.
Däremot så drabbades jag givetvis av hemlängtan på lördagen, för jag ville så gärna träffa människorna. Ni vet, min familj och vänner. Jag längtade efter ett jetplan som snabbt skulle ta mig från Oslo till Äppelbo och tillbaka igen, snabbt som blixten. Jag gjorde helt rätt. Det är söndagseftermiddag/kväll och jag känner mig utvilad och jag har massor av energi. Det kan behövas för veckan som kommer blir intensiv. Intensiv men skoj. Men det gäller att lyssna på sig själv och ibland måste jag helt enkelt bromsa.
Jag vet inte om ni kommer ihåg att jag pratade om de fyra doktorerna. Dr Tyst, Dr Rörelse, Dr Mat och Dr. Glad (här kan du läsa om det http://frokenappelbo.blogspot.com/2008/08/doktor-coach.html. Jag är relativt säker på att jag glömt bort dr Tyst och möjligen också dr Glad. Livet har bara rusat på i hundratio. Dra i handbromsen fröken.
Gissa om jag längtar efter semester!
torsdag 19 november 2009
Visdom från Thomas Edison:
En härlig känsla kan vara:
När finns det egentligen tid?
Lugnet som jag behöver, det är så lätt att glömma det.
Jag älskar att tänka.
Sitta och fundera.
Skriva.
Fundera igen.
Tystnad.
Det behöver inte alltid ske något för att jag ska vara lycklig.
Jag kan känna mig minst sagt obeskrivligt lycklig när jag ger mig själv tid att tänka efter.
Människor är så otroligt tillgängliga idag. Det är mobiltelefoner, facebook och så mejlen också då förstås. Msn och att chatta.
Vad sker om jag råkar glömma svara på ett sms, om jag missar att ringa upp eller helt och håller glömmer bort att logga in på facebook på flera dagar. Vem har skapat den här oerhörda stressen? Är det jag själv som skapar min stress?
Ibland kan jag känna att jag vill ligga på en filt i skogen eller på fjället och vara i tystnaden!
Tystnaden går fint att dela på, inget jag behöver göra i ensamhet. Med någon som förstår att den glada Lena också behöver tystnaden för att vara lycklig utan att jag behöver förklara.
Att tänka och samtala runt tankarna, vad vackert!
onsdag 18 november 2009
Vanligt
Det ær en vanligt onsdag
Nu ær jag i och før sig vældigt trøtt. Jag var upp relativt tidigt idag, så det mærker jag av. Men ibland så ær det skønt att vara trøtt, nær man vet anledningen till det.
Det tar energi att jobba som jag gør, men det ger också energi.
En norsk kvinna har blivit våldtagen på Bali. DagO ær orolig, det ær gulligt. Det som sker det sker, inget jag kan oroa mig før nu.
måndag 16 november 2009
Att længta hem
Gå sønder
Det finns inga ursækter. Jag blir arg.
Jag har sjælv mått riktigt dåligt, jag har kæmpat mig igenom det. Jag har gått i terapi och jag har kommit ut på andra sidan. Jag har aldrig någonsin skyllt ifrån mig på någonannan. Jag hade kunnat skylt på allt och inget før att jag blev sjuk i ætstørningar. Men hur jobbigt det æn ær att inse, så ær det helt upp till mig sjælv. Det var ett frivilligt val att børja hetsæta och spy, træna som en galning och bara æta kycklingfile. Ingen tvingade mig till det. Och med det menar jag att jag går inte på dåliga ursækter vad det nu æn ær. Psykisk sjuk, søk hjælp det finns massor av duktiga terapeuter. Problem med alkohol, sluta! Och så vidare, listan kan gøras oændlig. Det ær ingen som har sagt att det ær enkelt, men det ær bara att ta ansvar, kavla upp ærmarna och gøra något åt det.
Det ær mitt liv och mina val, hur jag beter mig mot mig sjælv och framførallt mot andra. Det finns inga ursækter.
Vuxna mænniskor som inte klarar att ta ansvar, det ær bland det værsta jag vet. Klart slut.
fredag 13 november 2009
Funderingar
Jag var rædd før att bli sårad, før att såra, førlora mig sjælv i någon annan, lita på någon, slæppa in någon i min værld. Jag var rædd før att kompromissa, inte få leva mitt liv och uppnå mina drømmar. Jag trodde bara att jag kunde vara stark, ensam. Så fort jag varit i en relation så har det liksom blivit helt upp och ner. Jag har tappat bort mig sjælv och vaknat upp i panik efter en stund. Skrikit høgt, vem ær jag?
Jag har varit rædd før att leva ett liv med tjafs och bråk, som det varit tidigare. Jag var rædd før att våga slæppa in något i mitt hærliga liv.
Jag vågade, jag ær kær och det ær hærligt.
En liten rædsla lever kvar.
Jag inser att jag blivit påverkad av mina førra relationen. Jag går in i førsvarsposition redan innan något sker, "før att det alltid skedde något i min førra relation". Jag vågar inte riktigt ta plats och vara mig sjælv. Jag inser att jag læser av situationer, funderar och analyserar. Blir lite rædd før att sedan inse att "næhæ det hær gick ju bra".
Det ær næstan som jag førvæntar mig det værsta och blir førvånad nær det værsta inte sker. Det ær tråkigt.
Nu ær det inte så att jag går omkring hela tiden och funderar på det hær, men då och då. Just idag på grund av att vi kommunicerade otroligt dåligt igår.
Jag ær skadad efter en relation med bråk, det tror jag han också ær.
Två personer som intar førsvarsposition, innan det egentligen skett något (før ingenting), "før att vi førvæntar oss att något ska ske, før att det alltid gjort det i tidigare relationer", det ær ingen bra kombination.
Men det som ær bra ær att ingen av oss vill ha det så. Vi håller på att læra kænna varandra, så ær det bara. Och som ni alla vet vid det ær laget så har jag en vældigt tro på vilja och val.
Jag tror att jag kanske testar honom lite, omedvetet. Før att se om han verkligen gillar mig precis så hær som jag ær.
Nær jag skattar och flamsar, gråter, nær jag ær stressad och trøtt efter jobbet, busig och startar kuddkrig eller hæller iskallt vatten øver honom nær vi borstar tænder. Kollar grænserna lite. Tycker han verkligen om mig, på riktigt?
Jag vet vad jag vill ha. Listan ær høg eller låg beroende på hur en væljer att se på den.
* Jag vill kunna vara mig sjælv till hundra % och inte kænna mig osæker.
* Jag vill kunna sæga min mening om saker och ting, æven om det ær tværtemot vad han tycker, och ændå kænna mig ælskad. Och inte behøva vara rædd før att det ska bli tjafs och bråk.
* Jag vill kunna gråta nær jag ær ledsen, skratta nær jag ær glad och skrika av ilska nær jag ær arg. Tryckt ner kænslor har jag gjort i alldeles før många år.
* Jag vill leva i en relation med ovillkorsløs kærlek, och med det menar jag att det vill inte vara i en relation dær det førvæntas något av mig. "Om du gør så, då kommer jag tycka om dig" Utan jag vill leva i en relation dær jag kænner mig ælskad, precis som jag ær, æven om jag ibland gør fel val hær i livet, har åsikter som ær tværtemot, klantar till det før mig eller bara ær sprallig och glad som jag till 99% alltid ær.
*Jag vill kænna mig trygg. Rakt och ærligt ska det vara.
* Jag vill leva i en relation med mycket værme och omtanke. Mycket kramar och långa samtal. Men med lite motstånd, jag vill inte alltid få det som jag vill.
Det ær kærlek i mina øgon.
Och så ær det så mycket mer førstås.
Nyspinnad och mysigt
Jag har några timmar till i receptionen innan jag får helg. Jag bloggar på arbetstid, fy skæms Lena. Ett litet jobbryck blir det imorgon, då det blir ett till spinningpass som instruktør.
Det snøar eller det har i alla fall snøat. Det ær vitt. Det ær mysigt. Jag reser snart till Bali.
Konserten igår var vældigt bra, æven om jag inte kænde igen alla låtar. Han spelade en hel del från nya skivan som jag inte lyssnat in mig på øverhuvudtaget. Fast det var bra. Hans texter ær ibland otroligt bra, inte alla men en del.
Jag træffade en gammal kompis igår. Anna med kille. Jættetrevligt vi fikade på stan i ett cafe`som jag tycker ær supermysigt. Gammal inredning och goda kakor. Mums.
Livet i Oslo kænns bra.
tisdag 10 november 2009
Nisse
Om ni bara visste
Sedan ska jag faktiskt sova hemma idag. I min sæng, fast førhoppningsvis tillsammas med min grabb ændå. Jag længtar hem till mina saker ibland, fast det ær mycket skønare att var hær i en egen lægenhet. Jag bor ju som sagt i kollektiv.
Næsta helg så åker jag hem. Den helgen kan sammanfattas med ælgjakt och ælgfest. Det ser jag fram emot samtidigt som det kænns jættekonstigt att resa utan DagO. Jag kommer snart att resa bort en længre period så det kænns lite dumt egentligen att åka ivæg en helg. Men jag vill jaga, jag måste sætta på vinterdæck på bilen och jag vill træffa min familj. Ønskar han kunde følja med, men har har sina underbara tjejer den helgen och de får besøk av sin mormor.
Jag ær glad, jag mår bra, min kropp mår bra igen. Lycklig.
Lycklig, lycklig, lycklig.
Så fort vi inte ær tillsammans så længtar jag. Så otroligt mysigt.
Lycka!
måndag 9 november 2009
Vecka 3 av 4
Jag har som sagt varit sjuk hela veckan och tagit det vældigt lugnt. Ingen træning och inga långpromenader. Lite kaffe, bra mat och inget godis. Men dæremot tårta. Ingen læsk och inte så mycket kaffe. Bra.
Men nu ser jag fram emot den hær veckan, den har redan børjat bra. Promenad 45 min med Nisse innan frukost. Ville gå længre, men satsar på mjukstart. Eller mjukstart och mjukstart. Jag har mina vanliga instruktørstimmar den hær veckan, så det ær bara att køra på.
Lust och iver
Ett litet fladder i magen
Men det kommer bli fina tre veckor, superbra. Jag kommer verkligen att førsøka att gøra precis allt før att jag ska må så bra som møjligt.Vad det blir, det kommer jag givetvis berætta efteråt, før det vet jag inte ens sjælv vid det hær laget. Jag har køpt en guidebok, før længe sedan. Jag har inte ens øppnat den. Det blir en lång flygresa, då kanske jag hinner med det.
Mitt mål ær att min resa ska bli "æventyr som møter andlighet".
Måndag igen dårå
Jag ær frisk!
fredag 6 november 2009
Har vinden vænt?
torsdag 5 november 2009
Tummen upp
Jag har ju inte mått så bra den sista veckan, fysiskt.
Jag har varit duktig på att inte træna! Jag har inte ens gått långa promenader, jag har helt enkelt inte orkat. Mycket mærkligt før att vara jag. Nisse har nog verkligen funderat vad det ær som hænder. Och ænnu mer mærkligt var att jag idag somnade och sov i två timmar, mitt på dagen. Hænder aldrig annars. Min kropp ær inte helt i balans ænnu, verkligen inte.
Min chef ville ha med mig på mæssa i helgen, før att jobba. Først tænkte jag, oj vad kul! Jag ælskar nær det hænder saker, massor av folk, liv och rørelse, socialt, jættekul och massor av energi. Jag ær med, jag vill. Hærligt. Sedan nær jag børjar tænka efter så inser jag att, jag orkar inte. Jag såg vilka tider det var och jag børjade kænna att nej, jag pallar inte. Mycket mærkligt æven det, det hænder som sagt inte så ofta. Men jag kænde verkligen att jag kommer inte orka. Så det blir ingen mæssa før mig, jag svarade nej. Bra Lena, duktig tjej.
Før vissa ær allting annorlunda. Vissa mænniskor behøver en spark i baken før att træna, en rejæl knuff i ryggen før att våga. Och jag, jag behøver ibland bara ta det lugnt och inte driva på så hårt och inse att ibland ær det bættre att sæga nej. Før det kan vara svårt, framførallt i min værld dær det mesta ær kul på sitt sætt.
Så nu har jag en hel helg framfør mig, jag ska sova och bara vara jag. Umgås lite, men mest bara førsøka bli helt frisk.
Nu kænner jag mig varm i hjærtat. Tænkt att jag faktiskt lyssnar lite på min kropp, i alla fall ibland. Alltid något.
onsdag 4 november 2009
Väntar och så
Dagen som bara gick
tisdag 3 november 2009
Han sa:
Här har jag varit:
* http://en.wikipedia.org/wiki/Bug%C3%B8ynes
Vecka 2 av 4
Jag tränade på som vanligt, första delen av veckan.
Måndag - Morgonpromenad 45 min, Spinning 55 min, Styrka 30 min (som instruktör)
Tisdag - Morgonpromenad 30 min, Spinning 55 min, Easylife spinning 30min (som instruktör)
Corebar 55min
Onsdag - Morgonpromenad 60min, Styka 60 min (som instruktör)
Torsdag - Morgonpromenad 30 min, styrketräning 30 min
Fredag, lördag och söndag har det inte blivit någon form av träning. På grund av sjukdom och på grund av resan.
Jag har passat på att njuta av livet där uppe och ätit god mat, druckit vin och ätit godis.
Jag har druckit mängder av kaffe för att orka hålla mig vaken.
Nu är det ny vecka och nya möjligheter. Back on track.
Tillbaka
Jag har haft en helt fantastisk helg. Finnmark är verkligen helt annorlunda och härligt. Vackert på sitt karga sätt. Månlandskap.
Men om jag säger så här, jag är fortfarande "förkyld" så det har varit jobbiga dagar samtidigt som jag har njutit varje ögonblick. Jag har levt på nässpray, ipren, alvedon och halstabletter.
Vi bodde i deras stuga, badade bastu och eldade i spisen. Åt god mat och spelade massor av spel, yatsy, kort, kinaschack och fia med knuff.