Intervaller tänkte jag mig och intervaller blev det.
Värmde upp ca 10 min med lätt jogging och lite stretch av vader.
Sedan körde jag 2* 60 s, 2* 90 s, 2*120 s, 2* 90s, 2* 60 s. Med 30 s vila mellan.
Hade en perfekt sträcka att träna denna typ av intervaller på tycker jag, svag lutning uppför. Så sjukt jobbigt och sjukt kul. Åh vad jag är lättlurad. Mitt huvud älskar att jobba med tid, korta sträckor, som sedan blir långa men det tänker jag inte på där och då.
Sen började det. Började få lite ont i ryggen på höger sida. Stannade och stretchade ut lite, sträckte ut i höftböjaren. Fortsatte jogga lite och vips krampkänningar i höger vad. Stannade, skakade, försökte stretcha. Fortsatte lufsa framåt med en vovve som tyckte jag betedde mig mycket märkligt.
Joggade på, tittade här och där, nöjd med träningen, slut i kroppen. Kommer ihåg att jag tänkte att "oj vad långt det är hem" och så vips så smäller det till. Vrickade foten! Fan va ont det gör, det glöms liksom bort mellan gångerna men aj! Känner direkt att det nog är bäst att inte gå på foten så mycket, men känner att det inte är någon jätteallvarlig stukning.
Ringer sambon, som faktiskt överraskade mig med att komma hem igår. (Annars jobbar han ju borta måndag-torsdag).
Han kom och hämtade mig, kastade mig in i duschen och sen lindade jag foten hårt. Högläge, liggande i soffan. Borde kanske ha kylt också, men ja - så blev det inte den här gången. Lindade om, lite lösare efter några timmar. Men åh vad dåligt jag sovit, det har liksom bara känts väldigt obekvämt. Slutade med att jag rev av lindan inatt för att klara av att sova.
Blev ingen morgonpromenad idag, tråkigt nog. Men foten gör faktiskt ondare än vad jag trodde att den skulle kännas idag. Kändes liksom inte så himla farligt igår efter att jag fått lindat den och vilat. Nu gör det ont och känns så där ostabilt. Inget konstigt egentligen, det är inte direkt första gången jag stukar foten. Fast jag trodde inte det skulle kännas idag.
Så jag har kompressionsstrumpor på, tänker att det hjälper lite i alla fall. Bättre än inget stöd alls. Kan liksom inte få på mig några skor om jag har lindan på.
Så nu tycker jag förstås lite synd om mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar