Sitter och läser lite på bloggen. Och ja, jag kan nog tycka att jag är lite hurtfrisk och så där jäkla glad att man kan ju undra om jag verkligen är riktigt klok. Nästan lite dryg liksom. Lite Gunde Svan varning= "Ingenting är omöjligt". Även om jag skulle välja att säga "allt är möjligt". :)
Det är så här att jag är för det mesta glad och jag har bestämt mig för att må bra. Men det är ju alldeles självklart att jag är ledsen och mår skit jag med. Det hör till livet. Det är bara det att jag försöker att se möjligheterna med det som händer.
Att den där killen inte ville ha mig och valde sitt ex. Klart att det gjorde ont. Som sjutton. 10 s tårar. Sen fick det vara nog. Han ska inte få mig att känna mig liten och ledsen. Men klart att det gör ont att bli avvisad. Jag vet vem jag är och vad jag kan, så det är hans förlust. Och jag överlever. Absolut. Jag mår faktiskt skitbra. Även om jag många gånger önskar att jag hade hittat den stora kärleken och levde i en underbar relation. Jag gör inte det. Så då gäller det att göra det bästa av det här. Vem vet, det här är kanske sista gången jag är singel?! Det gäller att ta vara på det.
Så allt är ju inte toppen jämt. Men jag bestämmer ju själv hur jag ska reagera och tänka runt det som händer och sker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar