Underbart att krypa ner i sängen när en är så där otroligt trött att hjärnan inte vill vara med. Sova en liten stund (ställ alarmet). Gå upp igen och känna sig lite piggare. Skönt!
För några år sedan hade jag inte en chans.
För det första så accepterade jag aldrig att jag var trött. Jag bara körde på.
För det andra så kunde jag inte somna på dagen, hur trött jag än var. För att jag blev stressad över att jag borde göra något annat och inte ligga där.
Nu lyssnar jag. Accepterar. Låter kropp och själ få det den behöver. Och det är så otroligt skönt att vara snäll mot sig själv. Det tycker i alla fall jag. Vad tycker du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar