Beställt:

Cykelkläder beställt......spännande!

Bootcamp för tjejer!

Idag kom hela 12 st trots allmänt grått väder och regn. Himla kul! Så här kan det se ut på mina träningar.

En otroligt bra start på dagen

Morgonpromenad med vovven, det är kärlek det. Och så frukost. Nu laddar jag om för bootcamp i det grådassiga vädret. Skönt med träning utomhus, älskar det! Ha en härlig dag.

Aktiva dagar - I love it!

Igår:

Bootcamp ca en timme med intervaller och parövningar och annat skoj.

3 mil cykel på min racer.

Promenad ca 45 min.

Älskar dessa dagar, mer aktivitet åt folket!

Vips så hamnade jag i Tromsö

Lång dag

Så där, iskremskole avklarat. Duschat, ätit lite och nu blir det zzzzzzzz.

Ere redan måndag igen?

Och vips så var den helgen över. Attans vad fort det går. Jag hinner inte riktigt med att njuta av ledighet för det är så mycket saker som är kul och så fick jag faktiskt jobba lite på söndagen också.

Det har varit en härlig helg ändå. Fast jag önskar den vore längre. Det har varit lite mycket nu. Är trött på resandet, jag har nedräkning.

Saker som hänt: Bootcamp, shoppingresa och inköp av svindyra cykelbyxor, tjejträff med mat och vin, första turen på racern för säsongen (skitkul och lite läskigt) jobb, mat hos mor och far, fika hos svärmor, promenad. Söndagkvällen blev faktiskt i soffan.

Så.

Det var den helgen det.

Eftermiddagspromis

Ingen sol, blåsigt som sjutton, blöta skor, havet och alldeles, alldeles underbart! Frisk är bästa beskrivningen på eftermiddagens promenad.

Det där med yoga

Ja yoga har ju inte direkt varit min grej. Jag har provat och liksom hatat det.

1. För att jag inte klarar av något - miss prestationsprinsessa

2. Jag är så stressad i kroppen att jag får jättereaktioner. Mår dåligt liksom, på riktigt.

Jag vill tycka om yoga. Och en vacker dag så är jag nog där. När jag steg för steg hittar tillbaka till en mindre stressad kropp. Tänk er det ni, ni som är stressade och yogar. Tänk på mig som är så stressad att jag inte ens klarar av att yoga.

För att jag spyr, går in i stora reklamskyltar, får huvudvärk och en kropp som skriker NEJ!

Så ja. Det är jag det.

Fast jag är som sagt på väg tillbaka. Så det så!

Jag blir så trött fast mest förbannad

Alltså jag blir så himla trött och så otroligt ledsen.

Vad händer egentligen?

Mitt hjärta slits i tusen bitar när jag läser om modellagenturen som raggar modeller utanför anorexi mottagningar, när kompiser ringer och är förtvivlad för att någon i närheten är sjuk i ätstörningar, jag ser det i ögonen på människor jag möter.

Eftersom jag själv tampats med ätstörningar så vet jag ju att det är ett rent helvete när en är mitt i det. Och ja jag är ju tyvärr inte ensam på något sätt. Det är många som ramlat dit (så att säga) och så finns de de där som är i mitten och är på gränsen. Extremt nyttiga, extremt mycket träning, som inte klarar att ta en bulle till kaffet utan ångest. Som kanske inte spyr, som kanske inte slutat äta - men ändå, har ett ansträngt förhållande till mat och godsaker. Eftersom det liksom är det som bestämmer och styr ditt liv.

Jag lever idag i en värd där jag försöker leva mitt liv. Jag tränar för att jag älskar att ha en aktiv livstil och för att må bra. Jag har faktiskt inte fokus på vikten. Jag äter allt. Försöker nu försiktigt hitta en Lena livsstil som ska fungera hela livet. Inga dieter, inga konstiga förbud, inga måsten. Utan helt och hållet - vad behöver jag för att må bra i mitt liv.

Och så läser jag bloggar, och så ser jag på tv, läser tidningar och så pratar jag i telefon. Och nog sjutton så är det vikt&utseende fokus. Precis överallt. Jag blir galen.

Vad hände egentligen med, hur mår du? Varför har det yttre tagit så mycket fokus och varför är det så att det yttre är likhetstecken med vacker=smal.

Blä säger jag bara.

Är det verkligen så här våra (blivande) barn ska växa upp?

När jag var 10 år så lekte jag nog fortfarande med barbie. Jag cyklade runt med mina kompisar och lekte att cykeln var en häst. Idag så verkar det vara något helt annat.

De sminkar sig ju för sjutton. Vid ålder av 10 år så hade jag nog inte ens tänkt tanken. Ja ni, hur ska det här sluta?

Dream on

En svart vit träningsdag

Har tränat två gånger idag. Den ena något bättre intensitet än den andra.

Morgonträning innan frukost - cykel, 30 min (som enligt min plan och tanke skulle vara 45 min). Hängig, dålig energi, hungrig.

Eftermiddag/kväll - löpband 30 min (10 uppvärmning, 10 tabata, 10 nedtrappning) 30 min ben och mage. Bättre känsla. Ben som inte var helt med, krampliknande känsla emellanåt osv.

Utmaning: att försöka få till längre intervaller tex 90/30. Försöka krossa huvudet som bestämt sig för att det är trååååååkigt att springa på löpband. (Ja det är faktiskt värre än ute till och med)

Badkar är helt lovely!

Här på hotellsviten (igen, jag vet - lucky me) så finns ett badkar. Underbart. Badade igår och idag. Idag blev det lite lyxigare med hårinpackning, ansiktsmask osv. Så himla skönt. I mitt framtida hus (jag drömmer) så hoppas jag på badkar eller bastu. Och diskmaskin (fast det hör väl inte hit direkt). Så himla lyxig känsla. Himla mysigt att pyssla om sig själv lite. Enkelt att göra, och en så tacksam och härlig känsla efteråt. Så den tid det tar att ta hand om sig själv, kommer tillbaka på något sätt. Du får mer energi och i och med det känslan av mer tid. Så vad väntar du på?

Senaste träningsdagarna/aktivitet

Tisdag: 20min crosstrainer, 40 min överkroppstyrka
Måndag: Vila
Söndag: 45 min cykel inne, promenad i skogen ca 40 min.??
Lördag: Bootcamp 60 min, promenad ca 30 min
Fredag: promenad ca 45 min
Torsdag: crosstrainer 35 min, överkroppstyrka 30 min, cykel ca 30 min
Onsdag: intervaller på löpband ca 35 min, styrka ben 20min
Tisdag: morgon: crosstrainer 45 min, em: styrka överkropp
Måndag: intervaller på löpband ca 35 min

Känslan är bra, konditionen något, något bättre. Känns bra. Längtar efter långturer med cykeln, springa i skogen på snirkliga stigar.

Alltså, det här med iPad

Jag längtar för tillfället djupt efter min dator. Det är svårt att skriva på ipaden och jag har så mycket jag skulle vilja skriva om. Det bubblar nästan över. Många tankar. Det kommer när det kommer helt enkelt.

...

Norge igen baby

Då är jag i Bergen på nya uppdrag. Mitt liv just nu och ja ända efter nyår. Fram och tillbaka. Hit och dit. Fast jag börjar se ett slut. Med den här veckan så är det bara två veckor kvar ute på resande fot. Det ska bli galet skönt att bara åka till kontoret. Även om jag verkligen stortrivs på jobbet och gillar resorna, så ja det börjar bara bli - lite mycket.

Alltså det krävs pannben att sitta på sin racer - inomhus!

47 min, ja jag säger då det.

Det bor en mini "H-tler" i min man

På fredag så var det liksom dax tyckte han. För intervaller i en backe. Så där apjobbigt. Tack och lov att han var med säger jag bara. Enklare då på något sätt. Pushar mig betydligt bättre då.

Underbart skönt helg - ladda batteriet!

Efter lördagens träning som jag är instruktör för så åkte vi till svärföräldrarnas stuga vid en sjö. Så himla mysigt. Jag är som alla redan vet en rikig utomhus tjej och jag gillar att det är enkelt. Ser aldrig på tv mer eller mindre, så det är mycket lite att sakna när man plötsligt befinner sig ute i skogen. Så himla härligt med lugnt och tyst och mörkt. Sov så himla gott. Vi åt kolbulle och smaskade i oss goda ostar och kex på kvällskvisten. Fick några soltimmar på söndagförmiddagen också. Känner mig full av energi. Skogen är bra, prova!

Intervaller på löpband

Ja inte sjutton kan jag säga att det var lätt. Däremot kan jag säga att det var väldigt skönt när det var över. Prio just nu är konditionsträning. Jag har aldrig någonsin tränat för något annat än att må bra. Då krävs inga speciella planer eller upplägg. Nu, svensk klassiker. Behöver fokusera på ett helt annat sätt. Kul fast lite läskigt. Tur jag har en sambo som kan och vet och framförallt får pusha mig som en galning.

Ursäkta svorskan

Jag är svensk och har bott i Norge i 4 år (förrut liksom). Nu bor jag återigen i Sverige men mitt ansvarsområde som säljare är Norge. Det betyder att jag befinner mig mycket i Norge. Och plötsligt så ändras min svenska till någon typ av svorksa, dvs blandning av svenska och norska. Utan att jag ens vet om det. Vips säger det bara. Det är oftast gänget på kontoret som upptäcker det här. Min saliga blandning och det blir mkt skratt och kommentarer om det. Och jag vet att jag även skriver lite konstigt. Konstiga meningar och så där. Lite svorska även här på bloggen. Jag ser det ett halvår efteråt ungefär. Just nu verkar allt klockrent. Så jag ber om ursäkt, den här bloggen är inte särskilt svensk ibland. Men va sjutton det är väl lite charmigt, eller hur? Ja men visst (när man frågar sig själv får man bäst svar).

Efter en dag i bilen:

Stretch av:

Höftböjare
Bröstmuskeler
Baksida lår/Hamstring
Nacke

...

Sitta i bilen i timmar, gå upp tidigt, komma fram sent, mobilt kontor

Alltså, det är så himla svårt att få till det med maten och rutiner med maten när jag är ute på vägarna. Fram och tillbaks, uppe supertidigt, köra bil i timmar och allt var det är.

Den bästa måltiden är ju i mina ögon alltid frukost. Vilket är enkelt att få till bra när jag bor på hotell. Oftast. Häromdagen så luktade det så himla äckligt/surt i frukostrestaurangen så jag klarade inte av att äta. Och idag förstås så åkte jag så tidigt att frukosten inte ens var framplockad. Men ja, frukost är enklast i alla fall.

Bra snacks att köpa på bensinstationer som många gånger är i räddaren i nöden är (i praktiska små påsar):



Sugar snaps


Minimorötter


Små nötpåsar blandade varianter.


Små söta förpackningar med honung, turkisk yoghurt och rostade flingor (tappade helt namnet här). Så himla enkelt och så himla gott. Och med sked. I love it.

Betydligt svårare med en bra lunch. Väldigt varierat beroende på om jag är på vägen eller i en stad. På vägen så är det inte mkt till variation som erbjuds. Tråkigt nog. Varför satsar ingen på bra, hälsosam mat som man enkelt kan ta med eller äta på plats?

Beroende på när jag kommer fram så kan det bil middag ute eller så har jag redan ätit på vägen någonstans eller så köper jag med mig en färdig sallad från butiken. Äter jag på hotellrummet så avslutar jag ofta det hela med färska bär.

Blåbär eller hallon är favoriten.

Fast som idag, så var jag uppe redan 5:30 och det var en intensiv dag igår med jobb från 8-19.30 så har jag varit trött. Trött med utropstecken. Jag hoppas det inte märktes idag under glass skolan. Jag har sedan varit igång och haft fullt upp fram till 19:30 igen.

Och att liksom välja nyttigt och göra bra val, det verkar liksom smulas sönder när jag är trött. Jag får extremt svårt att välja bort onyttigheter. Och det här hör givetvis ihop med sömnbrist. Att ge kroppen snabb energi för att få upp energinivån. För att klara av att sitta still och köra, utan att bli för trött.

Så ingen direkt höjdare rent matmässigt idag.

Fast, det kunde varit värre.

Imorgon är en annan dag.

It´s up to you

...

Kvällsfunderingar eller allmänt svammel

Jag är lite dåligt att uppdatera här och det har förstås sina orsaker. Jag jobbar en hel del och mellan det så kör jag bil en hel del och så försöker jag sova däremellan.

Just nu sitter jag i soffan på hotellrummet, eller ja just det hotellsviten. Blev uppgraderad, tänk vad enkelt det är att göra en sliten och trött säljare glad. Tack hotellet.

Påsken var underbar. Och lite känslosam däremellan. Faktiskt mitt och min sambos första lilla gräl slank in som en liten påskhare. Tänk hur det kan bli när kommunikationen inte fungerar och man är trött och sliten.

Det är mycket ångest över högtider, som liksom håller taget om mig än. Jag är frisk och mår bra. Fast det är liksom de här stora högtiderna, de har liksom fastnat hos mig att det är förknippat med ångest, stress, mat, hetsätning och så vidare. Och nu behöver jag bara programmera om det där, högtid för högtid och det går väldigt bra.

Väldigt bra rent fysiskt och väldigt bra rent psykiskt. Så otroligt skönt att kunna äta utan att må dåligt efteråt. Då tänker jag på dålig som i ångest och sådant där. Inte bara "oj jag åt lite för mycket godis" känslan.

Känner mig lycklig över det faktum att det går bra och att jag klarar att styra mina tankar och så vidare. Blir ju förstås lite sliten och trött av att kämpas mot gamla demoner. Fast det går bra! Tjoho!

Över till något annat.

Underbart påskväder har gjort att det varit mycket uteaktivitet. Och jag älskar det verkligen. Ute där mår jag bra. Känner mig lugn och trygg och lycklig in i själen.

Så det blev mycket lång färdskridskor, långa promenader, joggingtur, cykeln fick komma ut och lufta sig lite och så lite cirkelträning på det. Helt enligt mina planer och vad mitt hjärta gillar.

Det går bra med jobbet känner jag, jag känner att jag börjar förstå saker och ting på ett annat sätt och har bra kontakt med kunder och kunders kunder. Det blir enklare. Det enda som jag verkligen längtar efter är ny telefon så att livet på resande fot blir enklare, dvs ta emot och skicka mejl och sådant där livsviktigt när man har kontor "ute". På fredag förhoppningsvis så har den kommit. Då, blir det enklare att sköta jobbet och inte behöva be andra om hjälp hela tiden för att det inte fungerar som det ska. Ser fram emot det.

Det blir en tidig kväll här, blir en mycket tidig morgon imorgon bitti för att ta mig till nästa glasskola.

På glasskolan så är jag med och pratat tillbehör, försöker inspirera på bästa sätt. Det är ett jättebra forum för att få kontakt med kunder och sprida våra produkter.

Så något mer. Jooo. Synd att jag ska upp så tidigt när jag har fått ett sådant fint rum. God natt om en stund.

Ledighet är så himla skönt

Precis avslutat ett träningspass, cirkelträning. Så himla go känsla efteråt. Nu är såg redo för påskmiddag med familj och släkt. Glad påsk!

Dagens frukost

Smoothie och macka. Smakar mums!

Underbar gårdagkväll

Igår tog jag mina långfärdsskridskor och åkte varv på varv på älven. Helt underbart. Det blev över 17 km. Solen sken och det var ljust. Underbart. En helt klar härlig kväll som gav massor av energi.

Inspirerad

Jag är så otroligt inspirerad att komma igång ordentligt med konditionsträning.

Tjooohoo liksom.

Så här kan det bli efter två veckors sjukdom.

Så imorse så satte jag mig på min kära racer och cyklade, inte länger än 30 min men trots allt. Jag är igång. :)

Underbara helg

Cirkelträning, långpromenader, solsken, långfärdsskridskor, grillad korv,.....UNDERBART!

Morgondagen

5.00 klockan ringer
5.45 Bussen till flygplatsen
7.00 flyg till Bergen
8.00 bil till dagens glasskola
10.00-16.00 glasskola
17.40 flyg till Oslo
18.40 ca, landar
19.30 i bilen på väg hem efter bagagehämtning och buss till parkering
23.00 ca, hemma.

Träna långsamt

Ja, det går inte så bra det här med att träna, i den bemärkelsen träna hjärta, lungor,muskler.

(Idag skulle jag - men trött, slut och förbannad så slutade det med tårar i sängen istället för träning. )

Så istället har jag tränat hjärnan!

Enligt hjärnforskning så tränas hjärnan bäst genom att göra långsamma rörelser. Rotationer, tryck och drag, diagonaler.

Det finns många sätt att göra det på.

Några metoder som jobbar med långsamma rörelser och som kanske förklarar lite vad jag menar är qi gong eller tai chi.

Själv har jag legat i sängen och jobbat med långsamma rörelser samtidigt som jag fokuserar på andningen.

Bra, det gäller att träna alla delar!

Att träna långsamt leder också någonstans.

Att jag aldrig lär mig

Vi pratar olika språk det är ju så otroligt enkelt. Det som är självklart för mig är inte det för honom och tvärtom. Och när det är svårt att förstå varandra så blir det missförstånd, och det leder till ilska. Jävla idiot. Jag skulle hämta grejer idag, så att vi var klara med det. Saker som blivit kvar. Av dessa saker så har jag saknat några gardiner som jag var så glad över att få tillbaka. Gardiner, ja jag vet. En liten sak här i livet men ja.

Hur som helst så är det ju så att exet inte tycker det här är ett dugg viktigt och trots att han vetat om i flera dagar att vi skulle träffas, sagt att allt var ok han hade koll på grejerna så vad tror ni händer? Han letar efter gardiner, stressad, blir förbannad, tycker att jag är en idiot som inte tagit med mig dem när jag flyttade. Jag ville hämta gardiner, ringde och mötte en arg röst i telefonen. En röst som säger att det blir inga jävla gardiner.

Och så, där var bråket igång. Vi pratar inte samma språk helt enkelt. Det är som jag pratar svenska och troligtvis blir det något afrikanskt språk när han lyssnar för inget går fram. Så jag sa: jag orkar inte att träffa dig. (Han var så jäkla sur). Han lägger på luren.

Så där ja. Vuxet. Det är så vi funkar, vi drar fram våra värsta sidor i varandra. Alltid. Tack och lov att det är över.

Nu skiter jag i de där jäkla grejerna. Jag får väl sy nya gardiner. Jag borde vetat bättre. Vi ska inte ha med varandra att göra, iaf inte när någon förväntar sig något. Framförallt inte när JAG förväntar mig något, för det har aldrig någonsin blivit som det har blivit sagt.

Aldrig någonsin. Jag vet inte hur många tårar jag gråtit.

Fröken duktig

Har hittat till en härlig blogg där det ställdes frågan: Har du höga krav på dig själv? Varför och i vad?


Ja jag har högra krav på mig själv gällande precis allt. Jag har dock börjat släppa taget mer och mer.Skön känsla.

 Har haft enorma krav på mig själv. Därav en ätstörning till exempel. Det hänger ju lite ihop det där. Kontrollbehov, vara duktig jämt och sånt där.

Jag har när jag tänker efter blivit så oerhöt mycket bättre på att bara vara jag. Att ta de lugnt och inte få ångest. Att acceptera att jag inte alltid klarar av allt. Ibland är det bättre att be om hjälp släppa taget och bara vara. Att faktiskt inte känna skuld. Eller känna på det en stund, ta ett val och gå vidare.

Det betyder inte att jag alltid gör rätt och att det aldrig bilr fel. Det betyder bara att jag blir bättre för varje dag att vara snäll mot mig själv. Att vara snäll mot andra brukar inte vara något problem.

Förrut var jag expert att sätta enorma krav på mig själv, jag var så rädd att misslyckas och inte leva upp till förväntningarna. Vilka? Jo mina egna. Misslyckande leder till ännu högre krav, som leder till ännu mer misslyckande. Det där är så galet som det kan bli. Och mitt där i så fortsätter livet precis som vanligt runtomkring. När en själv tävlar mot sig själv på det där viset att det bara blir negativt. Öser på, stångar huvudet mot väggen och bara kör. Inte helt sunt.

Sänka kraven, förväntningarna till en rimlig nivå? Kan det vara där nyckeln ligger? Hur tänker du?

Min plan är att:

Fokusera på vad det är jag vill uppnå med saker, vilket tillstånd vill jag ha? Att börja där. För att sedan bestämma vad som ska till för att uppna dessa tillstånd och sedan göra det.

Favorit i repris

Chef eller ledare?

Vad är mest effektivt, vad tycker du?

Om det är svårt att förstå vad som menas med chef och ledare så tänker jag att en ledare vill man följa, en chef har fått sin titel och andra förväntas därför göra som han/hon säger. Ledare är ett förtroende vi får av de som vill bli ledda av oss. Ingen kan bli ledare mot sin vilja. Tyvärr finns det alldeles för många dåliga chefer och för få ledare.

- Chefen trycker på; ledaren drar med.
- Chefen säger ”jag”; ledaren säger ”vi”.

- Chefen berättar hur du ska göra; ledaren visar hur du ska göra.

- Chefen säger ”kom i tid”; ledaren är redan på plats.

- Chefen använder rädslan som makt; ledaren använder entusiasm.

- Chefen gör jobbet till ett slit; ledaren gör det till ett äventyr.

- Chefen säger ”Gå nu”; ledaren säger ”nu går vi”.

- Chefen bibehåller; ledaren utvecklar.

Källa: Torkild Sköld.


De ledare jag haft som jag känt mest tillit till och där jag verkligen utvecklats har verkligen varit de som lyckats vara en i gruppen. Och kanske den som jobbat hårdast och mer än någon annan. Som aldrig någonsin har krävt mer av mig än av sig själv. Som alltid har lyssnat. Som varit på plats. Som har fått mig att känna mig delaktig. Som visat mig hur jag ska göra inte bara berättat det. Och att det alltid varit ett vi. Och som alltid ställt upp. Inte varit rädd för att hjälpa till. Som drivit på med entusiasm och glädje. Kavlat upp ärmarna, när det kört ihop sig - alltid funnits på plats för att hjälpa till. Fast samtidigt gett mig ett stort eget avsvar och litat på att jag vet bäst. Litat på min kunskap. Aldrig ifrågasatt eller tryckt ner. Aldrig tagit credit för något som någonannan gjort. En bra ledare lyfter fram andra! Respekterar!

Precis de egenskaper som de skriver om här gör att jag känner att det är kul att ge av mig själv.

Om dåligt samvete.

Jag har dåligt samvete, för att tiden och allt jag vill inte räcker till.

Eller ja.

Så här är det.

Vi är ett gäng tjejer som har lovat varandra att vi ska åka på tjejresa varje vår. Förra året var vi på spa resa till Riga. Det här är ju givetivis otroligt kul, att umgås med barndomsvänner, äta gott, skratta och allt vad det nu är.

Nu är det så här att jag har det relativt stressigt under våren. Ja ärligt talat så är jag nästan inte hemma. Så tanken på en resa under våren har inte känts lockande.

Bara för att jag hela tiden packar väskan, reser med bil, flyger, packar upp, sover på massa olika hotell, äter hotellfrukost hela tiden, stressar under helgerna för att hinna tvätta och umgås.

Jag längtar efter att bara vara hemma.

Så efter mycket om och men och efter att få hört "jamen vi har ju sagt att vi ska resa under våren"  - jo tack för den, jag trodde inte det var hugget i sten. Så jag tog beslutet att jag inte hänger med. Duktig flicka.

Och samtidigt som beslutet var så oerhört skönt att ta så har jag drabbats av dåligt samvete. Fast jag kan inte ansvara för andra utan jag måste ta ansvar för mig själv. Och ta hand om mig själv.

Det är väl klart att jag vill resa till London.
Det är väl klart att jag vill på tjejresa med mina barndomsvänner.

Så klart.

Det handlar inte om det, det handlar om att inte gå in i väggen.

Ändrade planer

Herregud, jag har ingen som helst koll. Eller vad säger jag, jag har stenkoll på allt fast inte alltid. Trodde jag hade bokat ett hotell fast så var det tydligen ett annat, tur att Larvik är relativt litet. Och jag var säker på att jag bokat hotell med träningsmöjligheter, men nehej det hade jag inte. Så då blev det vilodag idag igen, och lika bra är nog det. Jag är fortfarande rasslig, snorig och hostar. Betydligt mindre än tidigare så min plan var att lyfta lite skrot lite lagom så där.

 Imorgon vet jag att hotellet har träningsmöjligheter så då kanske jag kan ta mig ett litet försiktigt pass. Om inte så överlever jag det med. Då får jag komma igång till helgen istället. Jag ligger i hotellsängen nu och har havsutsikt, det ni! Inte helt fel måste jag säga, dock något grått.

Imorgon ska jag bo på hotellet med den "nakne mannen". Har jag berättat om det? Mannan som tränade i bara handduk? Som var barfota och som var lite lagom tjock med långt grått hår? Som stod på crosstrainern? Som stod på den apparaten där man liksom åker skridskor? Med bara handduk? Har jag missat det? Ok. Ja det är sånt som händer i mitt liv. En helt vanlig kväll på ett hotell liksom.  

Japp!

Hiss eller diss?

(ASICSGEL-NOOSA TRI 7)

En kompis till mig

Här är min kompis. En relativt nyinköpt vän, förra sensommaren tror jag det var. Det blev inte så många turer men i år då ska det bli åka av.

Jag behöver inhandla lite prylar (att det alltid behöver vara så)

Jag behöver:

Cykelbyxor, jag har 1 par korta. Behövs fler.
Cykelhjälm, jag har en 10 år gammal. Huvudet är viktigt.
Cykeljacka/tröja - det verkar löjligt fast det är ju så att man cyklar framåtböjd och det är inte många av de vanliga jackorna/toparna som är tillräckligt långa i ryggen. Det kan bli kallt om jackan inte räcker till.

Frågan är ju bara vad jag ska köpa för något? Jag har ingen koll på cykelkläder och liknande! Hittade bara svindyra kläder på nätet, men ok det är inte säsong riktigt än. Fast favoritmärket craft verkar ju ha en del grejer. Hmm.

Herregud det är inte alltid bara lätt att vara nybörjare på cykel. Fast när det kommer till cykelkläder tror jag att jag måste prova. Jag är så bredaxlad och om det stramar över axlarna när jag cyklar kommer jag bli tokig!

Det är ju viktigt med rätt image. ;)

Förbaskade jäkla tillsatser - eller dax att bli snäll!

Jag är så jävla trött på alla dessa tillsatser i allt och ingenting. Jag blir fasiken arg. I ilskan så finns det en kraft också.

Jag har ett val och jag har alltid en valmöjlighet.

Jag tänker på framförallt på:

Vad jag äter.
Vad jag smörjer in min kropp med.
Vilken makeup jag använder.
Vad jag dricker.

Jag har blivit rekommenderad kokosolja som jag kommer prova. Kokosoljan kan man tydligen använda till lite allt möjilgt. Smörja in kroppen, ta bort smink, steka mat  och så vidare och så vidare. Googla om du är intresserad. Jag blev lite förvånad, jag hade ingen aning.

Maten. Lagad mat, inga konstiga burkar och färdigmat. Inga E nr. Mitt mål är att nå 80/20. Det vill säga 80 av min dag, min vecka, månader och år välja 80% så ren mat som möjilgt och 20% lite annat som kanske kan bli svår att undgå?  Vi får se. Detta är alltså ingen diet av något slag, det är mer medvetna val bara. Mera back to basic. Därför blir det även lite fokus på att ta bort lite glutenprodukter och äta mindre laktos.

Dricka mer vatten, utesluta annat konstigt. Punkt.

Makeup, där vet jag ärligt talat inte vad jag ska göra. Jag menar, något jag använder nästan varje dag. Borde jag inte ha koll på det? I dagsläget har jag noll koll. Jag kanske penslar på rena giftet. Troligtvis är det så. Suck. Jag får googla lite på det här och se om jag har en plan att komma tillbaka med.

Allt det här har ju startat med att jag vill vara mer snäll mot mig själv.

 Givetvis i tankarna, fast det här ingår ju. Att smörja in sig med en hudlotion som kanske innehåller något som absolut inte är bra samtidigt som du försöker vara "snäll" på andra sätt. Det rimmar lite dåligt. Det tycker i alla fall jag.

Nä fram med 100% snällhet mot dig själv och andra. Och mot jorden. Ja det här kan ju bli hur bra som helst.

Okidå jag är väl inte frisk riktigt än

Ett ganska tydligt tecken på att jag inte är frisk är att jag inte vill eller ens orkar tänka tanken på träning. Inte på det viset att jag orkar få tanken till handling. Jag är trött idag igen, så där helt slut trött. Så då blir det att ladda energi och komma igen. Då får jag plötsligt tid till att blogga, läsa tidning, raka benen och sånt där annat. Fast jag längtar efter att känna mig pigg igen. Och slänga mig iväg ut. Jogga hade inte varit fel, fast jag tar det en annan dag.

Fick till och med lov att ringa mannen i mitt liv och höra, om han trodde jag blivit lat eller om det helt enkelt är så att jag inte är helt frisk igen. Han trodde inte att det var lathet det berodde på i alla fall. Tyckte jag kunde ta en promenad, fast det tycker inte min kropp. Märkligt det där.

En gammal ätstörds bekännelser

Som många av er vet, så hade jag en ätstörning tidigare. Inte nu, jag är frisk. Som en nykter alkoholist ungefär, förutom att mat är något du behöver varje dag och måste äta. Det är många tankar som fortfarande dyker upp som tar kraft och energi att slå tillbaka på. Jag lyckas slå tillbaka. Men framförallt min sambo får ibland höra på mitt skitsnack om mig själv.

I början av nyåret så kom det, tankarna. Tankarna att jag inte duger som jag är. Jag borde gå ner i vikt! Det är väl lite så det är för många att när januari kommer så ska man börja om igen. Göra sig redo för beachen och allt det där jäkla skitsnacket. Och visst, jag borde kanske gå ner i vikt. För att få mindre ont i knät tex. Fast inte till vilket pris som helst.

Jag var så otroligt nära att hoppa på än den ena och än den andra dieten, för jag hade sådan ångest över att jag inte räckte till. Eller att jag var för tjock helt enkelt.

Fast jag gjorde det inte. Diet liksom. Tack och lov att jag förstod bättre. En diet hade bara gjort allt värre. Troligtvis hade jag väl trillat dit i ett extremt och livlöst sätt att leva igen.

Det är bäst att ta saker och ting med små babysteg och vara snäll mot sig själv.

Så jag kör vidare på det. Dvs. små ändringar av vanor,mera riktigt bra mat, mera motion, mera luft, mera lugn. Ungefär så. Mera kärlek till mig själv.

Längtar efter....

* att känna svetten rinna i ansiktet, känna hjärtat slå, känna mina starka ben darra.
* sovmorgon och tidig kväll
* solen som värmer, dvs massa härlig uteaktivitet.
*långledigt

Jag borde bli frisk snart, tänker inte äventyra det hela så jag vilar mig verkligen i form.(Punkt 1.)
Snart blir det påsk och lite längre ledighet, dvs både punkt 2 och 4 och kanske även 3 om vi har tur.

En tröttare än tröttast dag

Åkte tidigt imorse, mot Oslo. Haft en heldag med glasskola. Och nu är jag så trött att jag håller på att tuppa av. Så där galet trött. Jag orkar inte ens gå på en liten promenad för att få lite frisk luft. Jag vill bara vara. Lugnt och skönt. Så ja, då får det väl bli så. Förkylningen har inte riktigt släppt taget än. Blir en tidig kväll.

...

Det bästa med Mars enligt mig:

* Soliga vårvinterdagar, klarblå himmel, lagom kallt, luta huvudet mot en vägg. Underbart!
* Ljuset börjar komma tillbaka. Kl är nu ca 18 och det är ljust. Härligt!
* Fågelkvittet, fåglarna verkar gilla sol&ljus även de.
* Takdropp.
* Långfärdskridskor på älven ( eller någonstans ). Älskar!
* Åka skidor. Passa på innan snön försvinner.
* Tulpaner, jag älskar färgerna. Verklig vårkänsla.
* Dunvästen kan användas igen. Bästa plagget, väst är bra grejer!

Nytt i garderoben

Supersnygg, men hur 17 kunde jag missa att det var unisex storlekar? Lite stor, men orkar inte byta. Kan säkert få den att krympa lite i tvätten :)

Det där med att ta ansvar!