Wiiihii ett morgonpass

Så där, då har jag lyft lite skrot i ca 40 min. Äter frukost, ska checka ur och cruisa hemåt i solen. Det kunde vara värre, solglasögonen på! 

Roadtrip eller ja, jag flyger ju fram

Veckans resmål har varit Oslo, Tromsö och så Trondheim.

Började veckan med sol i Oslo:

När jag kom fram till Tromsö så var det bara att hålla i den känslan "känslan av ljus och värme" för där uppe var det regn från sidan. Och lite snö och snöregnstorm dagen efter. Hann med en promenad på morgonen. Det är allt himla vackert i Tromsö: 

Sedan flögs det lite fram och tillbaka och sen landades det i Trondheim. På världens dåligaste hotell som gjorde mig allergisjuk. Fast jag hann med en promenad även där. 

Himla mysig stad det där med. Nästa vecka är det Molde och Bergen. 

Nu ligger jag på hotellet i Oslo igen och försöker landa lite innan hemresa imorgon. 

Tänker lite på det här resandet, hur mycket energi det tar trots allt. Fast jag gillar det resandet. Fast det är det där med att plötsligt inte få sina vanliga rutiner, dvs i mitt fall träningen. Och sen hinna med resten av allt jobb - eh, det blir så där.

Att gå upp tidigt, checka In, vänta på flyg, flyga, fixa hyrbil, hälsa på kunder, checka in på hotell, middag, konferens, köra bil, checka in, vänta på flyg, flyga, hämta väska, checka in på hotell. 

Jag försöker fast när jag är ute så här och inte själv har bestämt hotell (konferens) så har det ju inte blivit hotell med träningsmöjligheter, tyvärr. 

Det har blivit 2 promenader bara den här veckan. Så viktiga för kroppen (blir mkt stillasittande) och för själen (meditation och så frisk luft på det). 

Veckan är inte över än så jag hinner nog klämma in några pass till den här veckan. 

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Kostigt hur det är. 

Ena dagen är jag sprudlande pigg och glad för att sedan vakna dagen därpå som en urvriden disktrasa. 

Fast det är kanske just det, att när jag är pigg och glad då rusar jag på. För att det helt enkelt är så himla kul att leva. Blir kanske lite för mycket?

Det är det där med balansen och reflektionen som jag inte hinner med. Jag kör upp och ner som vanligt.

Det oroar mig

Det här med att jobba med hälsa. 

Jag har flera facebookvänner som plötsligt tror att deras verklighet ska bli allas verklighet. Som bara för att de äter pulver, så ska alla göra det. Eller lchf! Eller vad sjutton som helst. 

Och i positionen som ledare/coach/terapeut så är en i en otroligt stark position. Folk lyssnar, längtar efter quick fix och längtar efter att någon som ska berätta hur det är. Vad som är sant och riktigt.

 Fast sanningen är väl att det endast finns din egen sanning!

Det som oroar mig väldigt är - vem tar hand om alla dessa när dessa personer gjort sitt. Fått in dem i förvirring och kanske till och med en ätstörning! 

En bra ledare/coach/terapeut berättar aldrig sin verklighet utan frågar - vad är bra för dig?!! 

Det är bara du som vet vad som är bra för dig. Ingen annan. Självklart kan en komma med tips och råd fast endast om personen vill , eller hur?

Det är min verklighet på hur det ska fungera när det kommer till sånt här. 

Jag blir uppriktigt sagt ledsen när jag ser motsatsen. 

Att vara snäll mot mig själv

Idag har jag försökt vara lite extra snäll mot mig själv.

Genom att jogga ca 6,5 km i vårsol och lite kalla vindar i ett tempo som var relativt behagligt. Underbart skönt, härligt med torra asfalt. Väntar på att skogsvägarna ska torka upp, mina ben gillar det betydligt bättre än asfalt.

Genom att för första gången i mitt liv använda min nyinförskaffade nässköljare. Här kan du förövrigt hitta mer information om det om du blev intresserad: http://www.nasaline.se/fragor-a-svar. Och det var inte alla särskilt konstigt det där. Orsak till att jag börjat heter allergi och astma. Om det här kan ge mig någon som helst positiv effekt så vill jag ge det en chans.

Genom en kort meditation på 10 min, fokus kropp. Skönt och avslappnande.

Genom serum i ansiktet som masserades in i mitt alldeles för spända ansikte. Ah, sååå skönt till och med att få massage av mig själv. Skulle behöva en timmes huvud och ansiktsmassage.

Och vips så var det söndag

Jag hann med ett pass till på det där gymmet, sen jobbade jag och sen åkte jag hem. Och när jag kom hem så somnade jag nästan i soffan. Sambon hade nog längtat efter mig, det var inte så mycket att längta efter just då. Okontaktbar.

Sen blev det fredag och dagen gick i ett rasande tempo,ställde in spinningen för att jag inte hann med allt jag skulle. Sen åt vi supergod fisksoppa (som sambon fixat) tillsammans med mamma och pappa.

Igår var det cirkelträning precis som vanligt, vi passade på att lapa lite sol ute på altanen (äntligen!!!) och sen fick jag besök av en barndomskompis. Fika och promenad. Och sen kom grannarna över på mat, som de hade med sig. Trevligt.

Så tänkt vad jag hinner med hela tiden.

Andas!

Idag tänkte jag försöka springa lite (eller jogga eller va sjutton - kan jag inte bara kalla det för springa, tempot varierar ju bara) , för att det är så himla härligt och jag mår så bra av det.

Sen kanske jag får väninnebesök. Tänka sig.

Resväskan står packad, det blir flängade hit och dit även den här veckan. Tromsö och Trondheim står på tur.

Var är du solen??

Åh vad jag längtar efter solen! 

Hittade en sådan där stång....

Klev in på det lilla men funktionella gymmet på hotellet där jag bor och vips så hade jag ändrat min plan. Eller jag hade väl kanske inte direkt någon plan eftersom jag inte visste hur det där rummet skulle se ut.

Som vanligt lite olika konditionsapparater. Jag ställde mig på crosstrainers 15 min och blev väldigt varm. Mycket beroende på en gemensam bastu som låg alldeles bredvid.

Hur som helst, den stod så fint där i hörnet med lite så där lagom med vikter på, dvs alla vikter som fanns till det redskapet. Skivstången. Så jag tänkte jaaaaaaa, det var länge sedan nu blir det marklyft. Det är himla kul att träna marklyft, fast jag gör det väldigt sällan (eftersom jag helt tappat bort min styrketräning). Det blir gånger som den här, när jag plötsligt bara så där hittar en stång som liksom står och väntar på mig.

Så plötsligt blev det ben (fast jag rimligtvis borde vilat de lite grann efter gårdagens intervaller, fast jag har starka envisa ben....)

Rumänska marklyft 50 kg + stång (vad 17 blir det) 8 * 4
Leg extensions  8*4
Explosiva utfall 10*3
Kick back rumpa (hm vet inte riktigt vad man annars ska kalla det) i en typ av kabel. Hm...verkligen expert på att förklara. 
Jägarvila med pilatesboll i ryggen 1 min *3
Halva jumping jacks med handen ner i golvet 20*3
Höftlyft 20*2
Kickback på alla fyra 20*2
Kissande hunden 20*2
Och mellan de sista 3 övningarna så körde jag bicepscurls 10*3
Och avslutade med koncentrations bicepscurls i kabel.  15*3

 

Vänta in själen lite

Trötthetsdöden

Igår tror jag att jag hade en rejäl trötthetsdöd. Jag var obeskrivligt trött. Dagen efter vasaloppet, fast jag inte ens åkte själv. Jag satt ju mest i en bil och sprang ur och i och ropade och hejade på svettiga, kalla, glada, slitna åkare.

Och mitt i det där så lyckades jag givetvis blir grinig på min sambo.

Jag är en känslomänniska utan dess like och jag liksom anar mig till saker eftersom jag väldigt lätt känner av stämningar och sånt. Och jag märkte ju ganska direkt (viktigt att notera är att detta är min version, sambon har säkert sin egen och det är inte säkert att det stämmer med min verklighet) att han inte riktigt var där.

Ni vet, disträ, svarade väldigt okänsligt "jag bryr mig inte" och jag vet inte. Det var något som inte stämde direkt.

Jag ville så gärna att han skulle vara med, för annars hade vi inte hunnit träffas någonting. Jag tyckte det var en bra idé att liksom göra det tillsammans.

Så jag blev ju lite grinig förstås.

På attityden, på alltihop. Jag ville att vi skulle ha kul, fast om det nu var så att han inte ville vara där (som var precis det som jag tolkade in) så skulle han ju inte varit med. Och nu var han med, så då tyckte jag att han fick ändra lite fokus.

Problemet är bara att när jag blir så här, då tror han att jag liksom plötsligt inte "tycker om" och det blir världens största sak.

Som för mig är en liten sak, brusa upp, bli lite sur en minut eller så och gå vidare. Då är det över. Färdig med det.

Så vi är lite olika, jag är nog betydligt tuffare än min bästa sambo. På ett sätt, jag är absolut inte tuff i själen. Fast stark.

Och som jag sa, jag älskar dig - men ditt beteende irriterar mig och gör mig besviken och sur.

Sen blev det faktiskt riktigt bra, vi hade en trevlig, rolig dag. Rensa luften är fina grejer tycker i alla fall jag. Och det är bra att släppa ut på känslor som är där, även om de just då bara är irritation. Jag tror på det, inte håll det inte - rak och ärligt mot dig själv och mot din omgivning. Våga vara du, säga ifrån när något inte stämmer och sedan släppa taget.

Fast nu svamlade jag iväg när jag från början pratade om gårdagens trötthetsdöd.....

 

Dagens förbaskade backe

Då hade jag såklart beslutat mig för att jag skulle springa intervaller. Kom nämligen ihåg att sist jag bodde på det här hotellet så var jag ute och gick och det var liksom lite backigt bitvis. Så perfekt möjlighet till backintervaller.

Sagt och gjort, jag gjorde det.

Lagom lutning för att känna att hjärtat höll på att hoppa ur bröstet. Beslutade mig för att springa mellan lyktstolpar för att håll koll på vart jag skulle. Så tre lyktstolpar bort, efter en stund så funderade jag på hur lågt det egentligen var och det visade sig efter noga räknande vara 150m långt. 

15 stycken blev det.

Känner mig fortfarande lite omtumlad. 

Bilden ser lite tam ut, det lutar ganska bra in real life. 

Coach/support Vasan

Igår blev en lång men rolig dag. Det var dax att vara support och coach till en kompis som håller på med klassikern (det där jag tvingades hoppa av pga mitt knä). Men jag är fortfarande med, dock vid sidan om. Ganska trevligt det med. En del av mig vill åka medans en annan är galet glad över att få slippa.

Dagen startade 03:50 och avslutades 21:00. Massor av folk, bilköer, fast himla kul. Himla kul att se på alla "dårar", många olika stilar och många gånger tänkte jag - va? För ja, det var folk utan någon som helst teknik som var där, eller mer riktigt - inte kunde åka skidor. Hur tänker man då?

Otroligt bra av Jessica som klarade det trots ett himla knepigt före. Grattis till henne!! Woooohoooo!! 

Kalasigt

Hann med tårtkalas på lördag efter cirkelträningen. Familjen och svärisarna på plats. Himla trevligt och intensivt precis som det ska vara. Svärmor hade bakat kanongoda cupcakes och vi fixade en tårta. En riktig fika blev det! Rullade fram resten av kvällen. 

Veckans (lite halvtaskiga) träning

Det är väldigt svårt att träna när dagarna har varit så fullbokade som de har varit under den här veckan. 

Fast det här har jag lyckats klämma in:

Måndag: Promenad 50 min, och meditation.

Tisdag. Eh, inget....bowling räknas det? Nähä...

Onsdag: Joggade 35 min tidig morgon.

Torsdag: Inget 

Fredag: Spinning 45 min 

Lördag: Imorgon kommer det bli cirkelträning 1,5 timme.

Söndag: Ut och skjutsa Vasaloppsåkare - ingen träning. 

.....

Thankful...

Hipp, hipp, hurra för mig.....igår

Igår var det min dag, ja ärligt talat så är det väl inte längre så där väldigt speciellt att fylla år. Fast det är trevligt förstås, uppmärksamheten (för sjutton facebook är ju alldeles galet), presenterna.....

Firade min dag med utbildning fram till lunch, 5 timmars bilkörning, och när jag kom hem så väntade maten på bordet. Och semla. Klassiker!

Jag fick nya skidor av min sambo, oerhört oväntat och det gjorde mig såååå glad. Typiskt nog så är det inte mycket snö kvar här. Jag gav honom ett vallabord i julklapp och det har gett resultat. För nu har han tydligen upptäckt att mina gamla skidor var helt förstörda i belaget. (hihi - min plan lyckades).

Och så fick jag ett par nya träningsskor också. Salomon fellcross!! Wiihiii snacka om att jag är bortskämd

Tänka sig

....att det finns så mycket att lära. Jag älskar känslan.

Det har varit helt fantastiska dagar, och jag vet att jag låter lite överväldigande och onaturligt hurtig - fast det är precis så jag känner mig.

Energiboost. Trots att det varit intensiva dagar. Startat vid åtta på morgonen och slutat vid 22.30.

Jag har lärt mig massor. Både möjligheten att träffa människor från hela världen (USA, Indien, Malaysia, England, Norge, Danmark) och ta del av deras kunskap men även alla fantastiska föreläsare. Jag är inspirerad och vill liksom komma igång omedelbart.

Nu blir det intensiva resveckor så det får vänta lite. Fast ändå, kvällarna. Sätta upp strategier och se möjligheter.

Fokus!

Idag har jag börjat dagen med meditation, det blev ungefär 10-15 min. Kändes underbart, vilken bra start på dagen. 

Åh underbart!

Lyssnat på en gammal klassiker på vägen hit. Kommer ni ihåg den här skivan:  Och stora havet. Året 1989 och det är Jakob Hellman som sjunger. Helt underbar, enligt mig förstås. Jag kunde nästan alla texter fortfarande.

Och vilka minnen som kommer.

Framförallt så kommer jag ihåg många bilresor  på väg som hästskötare på tävlingar runt omkring. Och den här skivan gick om och om igen. Hormoner och mycket känslor. Jag var 8 år när den kom, men det var givetvis under tonårstiden jag lyssnade absolut mest på den.

 "Jag vaknar av att en vårvind vänder bladen.
Solen står som ett rakblad på fasaden,
mitt emot mitt öppna fönster
och ingen annan syns till.
Tänk dej, stå i pyjamasen och se
kalla, kalla kristaller smält, smält ner.
För solen lyser utanför
och skuggor målar mönster
och vintern dör. "

Och så verkar det vara så att denna man dyker upp i grannkommunen på visfestival. Hur bra är det på en skala? Klart jag ska på visfestival i Malungsfors.

Pust!

Os är nervpirrande, just nu hockeyfinal. Spännande så jag blir alldeles yr. Och trött.

Fast tröttheten kan kanske bero på joggingrundan i blåsten? Det var härligt trots det, framförallt efter att det var klart.

Annars har helgen varit helt super.

Igår så körde jag cirkelträning precis som vanligt och efter det så drog brudarna iväg mot Malung. Vi åt god soppa, plättar och delade livserfarenheten. Helt underbart! Igår kväll lyxade jag till med gott rödvin. 

Och vips så är helgen snart över, för när hockeyn är klar så åker jag mot Norge. Utbildning i dagarna fyra, ska bli spännande, kul och intensivt.

Fem timmar i bilen väntar. Kaffe it is! Puss och hej...

Vardagsreflektion

Jag ser mitt liv liksom bara rulla på i en vardagslunk.

Vardagslunk är härligt, fast jag skulle vilja hitta på något lite extra också. Jag har inte haft varken ork eller tid, fast nu verkar det som orken sakta men säkert börjar komma tillbaka, lite energi.

Det känns som allt bara rullar på. Samma sak och det har jag själv valt för att jag ville hitta lugnet och få in lite mer andas i mitt liv. Fast då, ja då dyker jag har tråkigt upp som ett brev på posten.

Ja det är inte lätt att vara jag inte, jag blir aldrig nöjd.

Avslutat kvällen med gympa

Friskis och Svettis, inget nytt under solen på ett gympapass inte. Du får det du vet att du ska få.

Medel var det idag och nja, jag tycker inte att det var så mycket medel. Jag hade önskat mig mer puls. 

Fast jag har väl en förmåga att liksom alltid vilka pusha mig.

Det här var kanske precis vad min kropp behövde just idag? Kanske därför jag valde det eller hur? 

Lite hopp och skutt och lite styrka. Och jag blev svettig och det var verkligen huvudsaken. 

Jag förundrades över att alla deltagare var så allvarliga. Jag tycker det är trevligt att le när jag tränar och sjunga med lite då och så för att få lite extra glädje. Så förmodligen så var jag den där som "irriterade de andra idag". Kvinnan utanför allvaret. 

Bra med variation i min träning och härligt att tjejerna som håller i det kör på och ser till att det finns möjlighet. 

Det är jag tacksam över, trots att jag hellre springer i backar med tjejerna på bootcamp, eller kör utfall så benen skakar på cirkelträningen. 

Swisch

Igår passade jag på. Min lilla vovve skulle på återbesök hos veterinären och då passade det bra att avsluta dagen lite tidigare från jobbet. Det vill säga jag fick en härlig eftermiddag ute i solen. Välbehövligt eftersom jobbet tar massor av energi just nu. Det bara rusar på.....har ni hört det förrut?

Ibland funderar jag på om det liksom är värt det? Är det så här jag vill att det ska vara i mitt liv? Nog om det, jag funderar vidare. Och återkommer här kan jag tänka.

I alla fall, underbart igår.

Det blev skidor. I supersnabba spår. Snabba på det där viset att jag inte ens vågade åka i nedförsbackarna, det gick så jäkla snabbt. 1 mil blev det tillslut.

Det var superhärligt. Superhärligt!

Efter det fortsatte jag och vovven att njuta av vädret med en promenad. Sen blev det fika med bulle.

Underbart slut på dagen!

Sol ute och sol inne

Idag har solen visat sig, och visst är det så att det liksom spritter lite?

Jag var dock varit väldigt trött efter att ha vaknat mitt i natten av en sjuk sambo. Så jag passade på att lapa lite sol under lunchen. Frisk luft och lite motion fick bli en liten kick för att klara eftermiddagen. Väl hemma så sprang jag ner till det lokala gymmet inte för att träna, utan för att sola mig lite.

Det var nog två år sedan sist. När min pappa fick sin cancerdiagnos och liksom kämpade för sitt liv (nu är det ju betydligt bättre, dock fortfarande inte friskförklarad) så kändes det så fel att lägga sig i solariet och liksom nästan be om att få cancer. Det var min känsla då och det är väl fortfarande det. Känns så himla dumt att chansa liksom. Fast idag så gjorde jag det.

För att jag behövde få en liten färg i ansiktet, en liten vårpiff och för att få en lugn och fridfull stund i solariet. Känner mig fräsch med lite färg.

Att sola lite då och då borde väl  inte vara så farligt? Usch, jag vet verkligen inte.....

Träna är livet, även på jobbresor!

Att träna när man är ute på turné det blir ofta lite så och så. Men jag försöker verkligen för som sagt jag mår så bra av det. Ofta försöker jag att bo på hotell med gym, det är dock väldigt olika kvalité på de gymmen.

Som det här hotellet, de har en crosstrainer, ett löpband och en cykel. Andra har fina gym med vikter osv. 

Fast ja, då fick det väl bli 45 min på crosstrainern imorse.

Det som annars är bra med det här hotellet är att jag kan gå till min gamla arbetsplats, dvs gymmet där jag jobbade i 3 år! Igår fick gymmet besök och det blev ett spinningpass! Tummen upp för det. Ska försöka bli bättre på att träna där när jag har möjligt.   

Annars blir det joggingturer eller promenader, ibland lite styrka på hotellrummet. 

Det viktiga är dock att göra det, tänka på sin hälsa även när man reser. Det gäller ju maten också förstås. Och det är faktiskt betydligt svårare!

Precis så här är det.... :)

Supergoda chokladbollar sk. Paelobollar

Mina två största intressen "livsstil?"

Det finns två saker i mitt liv som liksom aldrig bleknar. Intresset och glädjen blir nästan bara starkare med åren.

Det ena är givetvis träning. För att jag mår bra av det helt enkelt. För att jag tycker om känslan, för att jag blir glad, gemenskap, endorfiner, styrka, funktion. 

Den andra saken i mitt liv är det här med kommunikologi och personlig utveckling. Jag vet inte när jag läste min första bok inom ämnet. Jag tror det var i högstadiet. Under åren har det blivit massor av böcker. Det har blivit coaching timmar för mig, terapi i 1,5 års tid, utbildning och lite olika prova på grejer. Jag älskar att utvecklas, veta vem jag är och vad jag vill. 

Det finns inget alternativ i min värld. För i min värld är det jag som styr mitt eget liv. 

Brinnande intressen! 

Hotellrum, kväll, jag gottar ner mig i ännu en bok.....

Känner igen synergier, nya metaforer, mera kärlek!

Tidig morgon idag

Köksbordet!

Det underbara köksbordet. Behöver fixas lite mer stolar, en lampa till ska sättas upp ovanför, fast trots det - helt perfekt.

Det här med pluggandet....

Jag har fått möjligheten till en utbildning genom mitt jobb och jobbets koncern. Orkla, ganska stor koncern och ganska bra utbildningar. Så det är en key account utbildning som förhoppningsvis kommer ge mig mera kött på benen. Känns kul, extra kul att få erbjudandet och möjligheten. Kanske jag gör något bra på jobbet ändå? Hur som helst så startar den i slutet av februari, men innan dess så är det givetvis inlämningsuppgifter. Inlämningsuppgifter på sådant som jag inte kan i dagsläget. Förstår ni att fröken Duktig hamnar i lite prestation. Jag vill ju kunna nu! Nu, innan kursen är klar. Haha. Steg för steg.

Veckan som snurrat på

Ja då är det lördag och jag sitter vid mitt nya köksbord, det där jag har väntat på. En kompis man som fixat det, det är underbart. Lagom stort för köket, får säkert plats med 5 stolar per sida om man måste. Härligt!

Jag sitter här och tänker på den här veckan som liksom bara snurrat på. Jag har jobbat över tisdag, torsdag och fredag och jag har varit till Oslo tur och retur på onsdagen. Blev en heldag så att säga, jobbet 7:30 och hemma igen 21:00. Så ja, om jag ska säga det själv så har det varit lite mycket. Det hänger givetvis ihop med att vi har en stor mässa nästa vecka i Lilleström.

En viktig mässa, dyr är den också. Det måste liksom bli bra.

Och så är det givetvis mycket sådant där annat som måste bli klart.

Träningen har blivit lidande. Jag har stått på crosstrainern en kväll, 45 min och trodde jag skulle dö av tråkighet. Fast jag gjorde det! Tisdagen klämde jag in en liten kvällspromenad på ca 45 min. Igår blev det också en liten promenad, ca 1 timme.

Fast idag har jag fått överdos av träning istället. Underbart.

Först cirkelträning som vanligt, det är ju lördag. 1,5 timme, intensiv och roligt. Vi bjöd mor och far på lunch idag och då tyckte förstås pappa att vi skulle åka skidor. Så sagt och gjort, då gjorde vi väl det. 6 km blev det, på mycket vingliga ben. Trött i hela kroppen var jag, men tänkte att det kan inte skada med lite frisk luft och få igång lite cirkulation. Skönt, men fasiken va trött jag blev.

Självklart kan det bero på cirkelträningen innan, och säkerligen så berodde det även på att det var årets första skidtur (skäms på mig). Vingligt, krångligt med tekniken och ja lite allmän bambi.

Nu känns det skönt. Jag skulle plugga men jag hade ju givetvis sparat filen jag skulle jobba med på servern och den kommer jag inte åt. *Suck*. Det har varit lite mycket nu. Snurrhjärna så att säga.

Så det får bli en tur till jobbet imorgon för att fixa det. Och sen får jag helt enkelt plugga imorgon istället. Idag kommer det inte hända så mycket mer.

Mat, ja mat blir bra.

Som kokt spagetti ungefär

Varje lördag så är det ju så att jag har lite cirkelträning här hemma i byn. Jag hyr gymnastikhallen i min barndoms skola för nästan ingenting och så kör vi. Tuff, rolig träning. Stationer, vi jobbat med kroppsvikt, gummiband, kettlebell, medicinbollar, ringar i taket och lite allt möjligt.

Idag avslutades med 5 övningar med Tabata på varje.

*spring så fort du kan

*aerobox rotationer bakåt (roddaktig)

*kick i rumpa på tjock matta

*halv jumping Jack

* armhävning

Jag ligger just nu i soffan efter mat och undrar vad som hände!? Min kropp är i chock och som vanligt så älskar huvudet det här.

Skön känsla att känna sig slut efter ett träningspass. 

Magic

Snällare snällast

Från att vara snäll mot mig själv så har jag liksom lagt in i planeringen inför framtiden att jag ska snäppa upp det ett steg, snällare, snällast steget känns väldigt lockande.

I mina öron låter det ljuvligt och det säger väl att jag längtar efter det? Varför ska något som jag anser mig värd, som jag längtar till, vara så svårt att få till?

Varför är det enklare att bara borra huvudet ner i snön och låtsas som att allt är bra när det inte är det.

Min chef säger att jag behöver sänka min ambitionsnivå, sänka ribban och hitta balans i min vardag. Hm, prestationsprinsessan har slagit till igen.

Så jag har börjat året på ja absolut bästa sätt (ironi) med att överäta, dricka massor av vin, ätit alldeles färsk gelato i mängder(smaskens) och min träning har knappt hoppat igång. Så nu känns det som resten av året är mitt på något vis, nu jäklar liksom. Inte med nått mål om att gå ner i vikt, eller utesluta eller något sådant.

Utan målet är endast: var snäll mot dig själv fröken Nilsson!


























Så med det hoppas jag att det per automatik kommer...lagom träning, bra mat med bra innehåll som ger mig allt jag behöver, lugn och så vidare.

Fast det är klart, en dag eller fler så kanske precis tvärtom betyder att vara snäll. Så det får vi se. Fast känslan av att "nu lyssnade jag inte egentligen på vad det är jag vill" eller oj då "nu gjorde jag precis tvärtom igen" det är de jag önskar att eliminera.

Hur som helst, jag har börjat med att boka in en massage i alla fall, träningen hoppar återigen igång idag, osv. osv.  Back on track, återigen.....Haha livet är väl för härligt ändå.

Sigep 2014

Det är bara livet

 

Vad händer egentligen med tiden? 


Om ni ser min träning den här veckan och hur det blir i starten på nästa så förstår ni att jag prioriterat lite annorlunda.

Måndag: Spinning/styrka

Tisdag:.........eh, jag skottade snö.

Onsdag: Medelgympa med Friskis och Svettis(kul att göra något annat).

Torsdag:............åt en kexchoklad istället för att jogga. Hann helt enkelt inte.

Fredag: Idag så blir det spinning med jobbet där jag får sitta längst fram som vanligt (instruktör). Mkt bra position för mig som tar i lite extra när jag får alla ögon på mig.

Lördag: Åker till Italien på mässa - ingen träning. (missar min egen cirkeltränig - tråkigt. Får helt enkelt dricka ett gott glas Prosecco för att trösta mig)

Söndag: Italien på mässa - ingen träning. Reser med handbagare eftersom det mer eller mindre alltid försvinner bagage på väg mot Italien så därför kommer inte träningskläderna med.

Måndag: Italien på mässa- ingen träning

Tisdag: På väg hem från Italien - ingen träning (troligtvis blir det seeeeent innan jag kommer hem till Äppelbo)

Onsdag: Mot Oslo och jobb.

Vad hände egentligen  med den här träningsglada typen?

Det är kul att träna, jag älskar det. Fast livet kommer emellan ibland så är det bara.Och det sköna är att jag bara helt lugnt konstaterar att så här är det, ingen stress och ingen ångest över det. Tänk vilken energi jag kommer att ha när jag kommer hem igen?

Lyfta tungt, springa fort som vinden - så får det bli i slutet av nästa vecka.....
 

Surt sa räven

Ett litet test.

Det här med ljummet citronvatten ska vara så himla bra har jag plötsligt hittat massor av information om på bloggar och runtomkring. Hej januari och nya löften?

Hur som helst, det intresserar mig.

Det ska vara bra för matsmältningen, immunsystemet, ph-balansen och en massa annat. Och ja varför inte testa?  Framförallt eftersom min mage slutat att vara en vän, känns numer som en fiende!

Här kan man läsa mer: http://tasty-yummies.com/2013/03/18/10-benefits-to-drinking-warm-lemon-water-every-morning/

Så jag ger det en chans. Första gången idag. Och alltså - fy va surt!!! Fast om det gör mig frisk och glad och allt det så är det väl värt det. Provar en stund så får vi se :)

Ska drickas innan frukost. Jag blandade helt enkelt hett vatten med kallt, det ska var ljummet och så i med saften av en halv citron.

Uppfriskande start på dagen.

Dagens pass i ladan:

Kettlebells som enda redskap. Så kul! 

Swing tvåhands och enhands 

Axelpress

Stående rodd

Upphopp, explosivt

Bicepscurls

Utfall fram&bak 

Around the world 

Lite lagom så där!

Balans, lite av allt, inte krångla till det - där har vi det. Eller vi, jag mår iaf absolut bäst av att ha det så. 

Lite av allt, lagom helt enkelt. 

Min egna lilla älg!

Summering av 13helgen

Fredagkvällen: pannkakor och promenad

Lördag; cirkelträning, promenad, middag med vin och efterrätt.

Söndag: promenad, långfärdskridskor, samtal och sorg.

Måndag: jogging (nästan 9km) uppstart av hallprojekt som varit pausat under julledigheten. Nybakta scones. 

Och så hockey och tour de ski förstås! 

Lycka på en skogsväg

Idag joggade jag&Nisse, vi lunkade på i ett lagom tempo. I alla fall enligt mig, enligt honom så var det troligtvis alldeles för långsamt. Det är en sak som är säker, jag är inte direkt någon snabb löpare. 

Fast åh va underbart det var. Lunka fram, steg för steg, andas.

8,6 km fick vi ihop och jag kände mig fortfarande pigg och glad när jag kom hem. Härligt! 

Om att ta en dusch

Det finns människor som liksom alltid har samma tempo. Njuter i duschen. Det tar den tid det tar liksom. Jag önskar jag vore så. För jag är absolut inte ens i närheten av att stå länge, njuta, slappna av. Ibland givetvis. Framförallt inte när det är stressigt, saker som behövs göras, mkt på jobbet, osv.osv.

Då hoppar jag in och så kör jag. Fix, fix, färdig!

Då tänker jag på dem som verkar helt oberörda av det där. Som liksom låter saker ta sin tid, som aldrig någonsin skulle stressa i duschen, som inte verkar ha en extra växel att lägga in. Som bara är. 

För alltså, om jag tar det lite lugnt i duschen - vad händer då? 

Kanske jag får lite mer energi till att göra det jag ska sen? 

Drömmar

Jag drömmer om upplevelser.

Det är ingen hemlighet att det börjar närma sig "skaffa barn" och innan det beslutet tas helt och fullt och det liksom blir allvar av det så vill jag så gärna hitta på lite kul saker och upplevelser tillsammans med min bästa sambo (han är faktiskt väldigt bra den där karlen jag råkade hitta - nära hemma till och med).

Jag skulle så gärna vilja, jag hoppas att gubben är sugen att hänga med på något av det. Vi renoverar ju hus också mitt i alla mina drömmar.

Vandra i Österrike eller ev. Kebnekaise.
Resa till Island.
Cykla i Danmark eller på Öland.