Jag gick där och håret droppade efter badet, kläderna va blöta och med ett leende på läpparna. Det var då jag bestämde mig. Det här är min lägsta nivå. Jag är 27år och jag är glad, lugn, balans, harmoni och har aldrig mått bättre än så här. Och det beror bara på mig själv. Jag är fasiken stolt över mig själv. Jag har kämpat, gråtit, skrikit till och med velat dö. Nu är jag här. Helt underbart. Så jag bestämde mig idag, att det här det är min lägsta nivå. Välkomna alla ni som kommer att göra att jag mår ännu bättre än det här. Ni andra,kan väl vara snälla att hålla er borta. :) Jag vill leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar