Gillar inte

Ett av de fånigaste jag vet ær svenskar som førsøker prata norska efter en vecka eller två. Suck! Det ær en sak om man bott hær i några år och naturligt børjar prata norska. Riktig norska! Men svorsk, jag sæger bara huuuuhhhh, det ær hemskt! Antingen pratar man svenska eller norska! Mixa inte, snælla! Jag tvingas ibland att prata lite norska på grund av att de inte førstår (då oftast tillsammans med barn). Annars så finns det ingen som helst anledning tycker jag. Jag ær svensk och ja, då pratar jag ju svenska. Får se hur det går om jag bott hær i några år till. :) Men en sak ær sæker, jag låter urfånig nær jag førsøker prata norska och ja det gør alla andra "tøntiga svenskar som førsøker vara coola och prata norska, innan de vet hur det ska vara" också. :)